President Woodrow Wilson gick 1916 till val på att USA skulle vara neutralt i "det stora kriget" som rasade sedan 1914, och som vid det andra världskriget skulle komma att benämnas som första världskriget.
Men Tysklands oinskränkta ubåtskrig på Atlanten, med stora civila förluster även för USA, gjorde att Wilson ändrade sig. Den 6 april 1917 förklarade USA formellt Tyskland krig.
USA var illa rustat militärt för krig men även den amerikanska befolkningen var oförberedd. En massiv propagandakampanj inleddes och alla män mellan 21 och 31 år fick order om att anmäla sig för tjänstgöring. När de första amerikanska soldaterna skeppades över var det till ett Europa som plågats och sargats svårt av krig i över tre år. Den amerikanska insatsen anses ha varit avgörande för att Tyskland besegrades och att kriget kunde avslutas.
Andra världskrigets skugga
När USA 1941 gick in i andra världskriget var det sedan Japan anfallit den amerikanska militärbasen Pearl Harbor på Hawaii. USA:s insats anses även här ha bidragit till att världskriget avslutades och till att Tyskland och dess allierade besegrades.
Och det är till en del andra världskriget som ligger som en skugga över de beslut som USA – och EU – fattar idag om Ukraina. USA vill se Ryssland besegrat, men samtidigt inte dras så djupt in i kriget att USA tvingas mobilisera ytterligare.
När mötet nyligen hölls med länderna som bistår Ukraina var det ändå tydligt att USA är den dominerande kraften i Ukraina-alliansen. Överläggningarna hölls på den amerikanska Ramsteinbasen i Tyskland, som räknas som USA:s största utomlands. Militärbasen byggdes upp efter andra världskriget då Tyskland delades i öst och väst och fungerar som en amerikansk stad.
Mötet visade att USA:s politik är att både dra upp hur Ukraina ska bistås och att inte dras in på ett sätt som på sikt blir svårt att kontrollera. Det är en svår balansgång, även här är det historiska erfarenheter som är en del i övervägandena. "Kalla kriget" är tillbaka och USA vill ha avgörande inflytande på Rysslands roll i världspolitiken.
Tveksamma republikaner
President Joe Biden önskar ytterligare omfattande stöd till Ukraina, både materiellt och ekonomiskt. Majoriteten av demokraterna i representanthuset och senaten är inne på samma linje. Men republikaner – främst på högerkanten i representanthuset – är mer tveksamma. De anför flera skäl: ett är att USA inte har råd att satsa i ett finansiellt trängt läge, ett annat är att de europeiska medlemsländerna i Nato måste ta störst ansvar både på plats och ekonomiskt.
Både Demokraterna och Republikanerna i kongressen förenas dock av en rädsla att kriget skall utvidgas och i värsta fall förvandlas till ett tredje världskrig där konsekvenserna är oöverblickbara.
Joe Biden håller presidentens årliga tal till nationen, State of the Union, den 7 februari inför kongressen. Spekulationerna gäller om han då kommer att meddela om han ställer upp till omval 2024. Han väntas även tala om det amerikanska fortsatta stödet till Ukraina.
Känslosam Wilson
När Woodrow Wilson 1917 höll tal inför kongressens båda hus – och då Kapitolium för första gången var upplyst utomhus – var det för att förbereda USA på inträdet i första världskriget.
– Amerika är privilegierat att offra hennes blod och hennes kraft för principerna som gav henne födelsen och lyckan och freden som hon värderar, sade presidenten och avslutade:
– Gud hjälpte henne, hon kan inte göra något annat.
Det sägs att Wilson grät när han senare i Vita huset svek sitt vallöfte om neutralitet och undertecknade krigsförklaringen.
LÄS MER:Bidens dokument eldar på kampen i kongressen
LÄS MER:Republikanerna beter sig som förlorare – trots majoritet
LÄS MER:Kreml missförstår samtiden – krigets lögner avslöjas direkt
