I Göteborg och på övriga håll i landet, där vi ser allvarliga problem med hedersrelaterat förtryck, måste vi våga adressera symboler som kan bidra till att cementera dessa strukturer. När en lärare bär slöja i klassrummet legitimerar det samma normer som vi samtidigt försöker motverka genom lagstiftning, socialt arbete och skolinsatser, skriver debattörerna. Bild: Johansen, Carina

Lärare som bär slöja legitimerar det hedersförtryck som många unga flickor lever under

I en debattartikel i GP den 6 april menar Dania Rashid att slöjan är ett fritt val och uttryck för identitet, och att lärare som bär slöja kan erbjuda trygghet åt hedersutsatta elever. Denna hållning speglar en naiv syn på vad flickor i hederskulturer faktiskt utsätts för, skriver tre sverigedemokrater.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Replik

6/4 Lärare i slöja kan fungera som stöd för hedersutsatta elever

I artikeln framför Rashid att slöjan för henne är en symbol för hennes ”tro och identitet”. Redan här är Rashid ute på hal is. Sverigedemokraterna är av den bestämda uppfattningen att skolan ska vara fri från religiösa och ideologiska uttryck. Alla elever har rätt till en undervisningsmiljö där personalens klädsel inte signalerar politisk eller religiös tillhörighet. När vuxna i skolan bär religiösa attribut, som slöjan, urholkas den neutralitet som ska vara självklar i en offentlig institution. Den som inte kan acceptera detta borde heller inte söka sig till läraryrket.

ANNONS

Till skillnad från vad Rashid påstår är slöjan för många flickor inte alls ett uttryck för identitet, utan för lydnad, skam och kontroll. Den markerar att flickors frihet är villkorad, att deras kroppar ska döljas och att deras värde är kopplat till familjens heder. Om skolans anställda visar upp samma signaler som barnen försöker frigöra sig ifrån, riskerar skolan att förstärka förtrycket snarare än att motverka det.

Social kontroll

I stora delar av världen påtvingas kvinnor slöjan under hot, våld och social kontroll. Att normalisera ett sådant uttryck i svenska klassrum är inte ett tecken på tolerans, utan ett svek mot alla som försöker frigöra sig från dessa strukturer. I skolans värld ska barn möta jämställdhet i praktiken och förstå att ett liv bortom förtryck är möjligt.

Sverigedemokraternas linje är tydlig: offentliga institutioner ska präglas av opartiskhet och sekulär likabehandling. Ett förbud mot religiösa symboler för skolpersonal syftar till att skydda elevernas rätt till en trygg och opåverkad skolgång. För att säkerställa detta vill vi införa ett lagstadgat förbud mot religiösa klädesplagg för offentligt anställda inom skolan. Sverige bör följa andra europeiska länder som redan infört liknande regler. Utöver detta kräver vi kraftfulla åtgärder mot hedersrelaterat förtryck, inklusive utvisning vid grova hedersbrott samt förstärkt skydd och stöd för utsatta barn.

ANNONS

När en lärare bär slöja i klassrummet legitimerar det samma normer som vi samtidigt försöker motverka genom lagstiftning, socialt arbete och skolinsatser

I Göteborg och på övriga håll i landet, där vi ser allvarliga problem med hedersrelaterat förtryck, måste vi våga adressera symboler som kan bidra till att cementera dessa strukturer. När en lärare bär slöja i klassrummet legitimerar det samma normer som vi samtidigt försöker motverka genom lagstiftning, socialt arbete och skolinsatser. Det är politikens uppgift att tydligt ta ställning för barns frihet och jämställdhet och att försvara skolans roll som en fristad från alla former av förtryck. Därför säger vi nej till religiösa symboler i klassrummen – och ja till en skola som sätter kunskap, frihet och barns rättigheter i första rummet.

Sara Gille (SD), riksdagsledamot med ansvar för hedersfrågor

Patrick Reslow (SD), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Agneta Kjaerbeck (SD), vice gruppledare med ansvar för hedersfrågor i SD Göteborg

ANNONS