Nyligen skrev Lovisa Lanryd och Fredrik Kopsch från Timbro en debattartikel i Expressen, där de ifrågasätter regeringens beslut att satsa 433 miljoner kronor årligen på att alla skolor ska ha bemannade bibliotek (6/5). Enligt skribenterna är det nämligen inte säkert att skolbiblioteken är ”bra”.
Jag vet inte hur mycket Lanryd och Kopsch har arbetat med läsfrämjande insatser för barn och unga, men de får gärna komma och hälsa på mig innan de spekulerar vidare.
Läsförståelse och struktur kring läsandet är nämligen två saker vi diskuterar outtröttligt inom skolan. Ni förstår, det är ett enormt arbete som sker varje dag, i klassrum, i små grupprum, på läxhjälpen och i skolbiblioteket.
Jag förstår ifall man misstar skolbiblioteket som endast en fysisk plats och en person som lånar ut böcker och säger schhhh... men inget kunde vara mer fel. När jag träffar mina underbara kollegor från runt om i staden och vi pratar om vår roll i skolan så är ”blippa böcker” kanske det vi gör minst?
Vi arbetar på alla fronter, ämnesövergripande, samarbetar med aktörer inom och utanför skolan. Vi jobbar kompenserande, övergripande på gruppnivå och vi punktmarkerar på individnivå.
Skolbibliotekarier är ambulerande nav mellan ämnen, klasser, årskurser och tillsammans med lärare blir vi otroliga resurser för de som behöver förbättra sin läsförståelse, sin läsförmåga och få bättre studieresultat.
Läsfrämjande insatser tar dock tid.
I sin debattartikel hänvisar Timbro-duon till en studie från Indien, som inte fann någon effekt på hur barnen presterade i språktester baserat på om de fått tillgång till ett bibliotek eller inte. Men det finns studier – inte minst välgrundade skolbiblioteksutredningen – som visar att skolbibliotek som en integrerad del i skolverksamheten gör dem viktiga för barns läsning. Det är synd att dessa studier ges så lite utrymme i Lanryd och Kopsch artikel.
Skribenterna påtalar även det av forskningen påvisade ”behovet av individuella insatser för att öka läsförmågan hos barn i den gruppen”, där gruppen ifråga är barn med annat modersmål än svenska. I egenskap av att vara en skolbibliotekarie i just ett område där eleverna inte pratar så mycket svenska hemma, kan jag bara konstatera att här om någonsin är mitt uppdrag otroligt adekvat.
Läsfrämjande insatser tar dock tid. Vi måste tänka långsiktigt inom skolan, annars blir vi som ett dåligt fotbollslag i allsvenskan som gång på gång sparkar tränaren.
Studien från Indien kan man ta fasta vid ifall man känner för det. Men jag väljer att höja blicken och förankra mig i de studier som visar att skolbibliotekets betydelse för elevers lärande kunnat påvisa positiv korrelation mellan välfungerande skolbiblioteksverksamheter med fackutbildade bibliotekarier och elevers skolresultat.
Personligen upplever jag en oerhörd sekundärskam över att skribenterna påstår att denna otroligt välkomna satsning på skolbiblioteken är något baserat på känsla. Det visar bara okunskap inför hela professionen, samtiden och vilka behov som faktiskt finns i klassrum och i korridorer.
Timbro uppstod som en reaktion på en upplevd vänstervåg, det får man inte glömma bort. De kanske bara inte gillar idén om att barn ska ha böcker gratis omkring sig. Det finns nämligen ingen marknad för det.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Därför älskar vi våra folkbibliotek
LÄS MER:Skolbibliotek bortprioriteras – trots rekordlåg läskunnighet
LÄS MER:Hur ser unga författare på läskrisen?
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
