Sverige släpper ut mindre växthusgaser än den kvot som vi har tilldelats av EU. I stället för att sälja överskottet till andra länder, har regeringen bestämt att utsläppsrätterna ska annulleras.
– Svenska folkets klimatansträngningar ska inte vara förgäves, genom att det blir lättare för någon annan att släppa ut någon annanstans, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).
"Illojal konkurrens"
TT: Skulle det inte kunna vara mer klimateffektivt att sälja överskottet och satsa pengarna på grön teknikutveckling?
– När Sverige går före med omställningen skulle det snarare innebära en illojal konkurrens. Det skulle inte vara bra för Sveriges ekonomi att andra länder gynnas av våra utsläppsminskningar, genom att vi säljer ut de här utsläppsrätterna billigt, säger Isabella Lövin.
TT: Men de behöver väl inte säljas ut billigt?
– I och med att det finns och har funnits ett så stort överskott av utsläppsrätter i Europa så har inte priset varit särskilt högt.
Totalt handlar det om 11,7 miljoner utsläppsrätter som ska annulleras i denna omgång. Varje utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid, vilket gör att annulleringen är större än utsläppen från Sveriges alla bilar och lätta lastbilar per år.
Utsläppsrätterna som ska annulleras är dels Sveriges överskott inom EU:s så kallade ansvarsfördelningsbeslut (ESD) och dels krediter som har förvärvats under Kyotoprotokollet.
Konfliktfråga
De senare är en konfliktfråga inom Parisavtalet. Många länder vill kunna ta med sig utsläppskrediter från Kyotoprotokollet till den framtida handeln med utsläppsminskningar som just nu förhandlas fram inom Parisavtalets artikel 6. Sveriges linje är att det inte ska vara tillåtet.
– Det är en stridsfråga. Men för vår del kommer det hur som helst inte vara aktuellt, i och med att vi skrotar dem nu, säger Isabella Lövin.
Jörn Spolander/TT
Utsläppsrätter kan grovt delas in i tre kategorier:
1. EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) hanterar ungefär hälften av EU:s totala utsläpp. Varje land tilldelas en kvot utifrån landets klimatmål. Om utsläppen överskrider kvoten måste landet köpa utsläppsrätter, uppstår ett överskott kan det säljas eller överlåtas till andra länder.
2. EU:s utsläppshandel (ETS) omfattar den andra hälften av EU:s utsläpp och riktar sig främst mot industrier och företag. Totalt ingår cirka 13 000 anläggningar, varav 750 finns i Sverige.
3. Internationella utsläppsenheter under Kyotoprotokollet (till exempel CDM). Här råder delade meningar om de ska få sparas och användas inom Parisavtalet. Det är en linje som starkt förespråkas av exempelvis Indien, men Sverige motsätter sig detta.
Källa: Naturvårdsverket