Regeringen har precis lämnat in sin proposition till riksdagen om hur Sverige ska bidra till Natos avskräckning och försvar.
Utrikesministern Maria Malmer Stenergard kallar beslutet för "historiskt".
– Sveriges geografiska läge och vår förmåga att stödja allierade är avgörande för att Nato ska kunna verka i vår del av Europa. Sverige tar detta ansvar, säger Malmer Stenergard på en pressträff.
Så ska Sverige bidra
Sverige ska bidra med örlogsfartyg till Natos stående maritima styrkor i upp till sex månader under nästa år, som framför allt bestå av minröjnings- och sjöövervakningsförmåga.
Vid behov ska det kunna förstärkas till upp till tre örlogsfartyg med tillhörande personal – till ett maximalt antal på sex fartyg.
– Min uppfattning är att örlogsfartyget kommer utgå från Sverige och kommer kunna ansluta till Natos stående maritima styrkor, säger försvarsministern Pål Jonson (M) till GP.
Sverige och Danmark ska bidra med en bataljon
Under 2025 ska Sverige bidra med upp till en bataljon på 600 soldater och officerare till Natos multinationella brigad i Lettland – som är en del av Natos närvaro vid den östeuropeiska gränsen.
Målsättningen är att Sverige och Danmark rotationsvis ska bidra med en bataljon.
Som max kommer Sverige att bidra med 1 200 personer, bestående av markförband, specialförband och amfibieförband till Nordatlanten.
Till en början ska upp till åtta stridsflygplan med tillhörande personal ingå. Högst ska 24 stridsplan kunna ställas till förfogande enligt regeringens plan.
För att planerna ska bli verklighet måste riksdagen godkänna dem.
Enligt försvarsministern kommer markstyrkorna att komma från P7 på Revingehed i Skåne och de marina styrkorna från tredje sjöstridsflottiljen från Karlskrona.
Operationer i Västerhavet med mark-, sjö- eller flygförband troliga
Pål Jonson menar att det här inte kommer att försvaga det egna svenska försvaret.
– Tvärtom. Sverige blir ju säkrare och Nato starkare genom vårt medlemskap. Sen behöver man naturligtvis hantera både en framskjuten militär närvaro och tillväxt på hemmaplan, säger Pål Jonson.
I propositionen skriver regeringen även att det också är viktigt att Sverige ska kunna bidra till mark- och luftoperationer i arktisk miljö på Nordkalotten, till operationer i Västerhavet och Östersjöområdet med mark-, sjö- eller flygförband, samt kunna delta i flygoperationer tillsammans med USA inom ramen för Bomber Task Force.
Regeringens bedömning är att Sverige kommer att få förfrågningar om att delta i ovan nämnda typer av operationer under 2025.
LÄS MER:Helt nya samlingsplatser för kris och krig föreslås i Sverige
