I valrörelsen inför riksdagsvalet 2022 lovade regeringen ny kärnkraft i Sverige, som skulle bli både billig och lätt att få på plats. Men halvvägs in i mandatperioden, under vilken flera regeringsföreträdare tidigare lovat att det första spadtaget för ny kärnkraft ska tas, står man nu med ett räkneexempel på hur staten ska finansiera det hela.
I december fick nationalekonomen Mats Dillén uppdraget att utreda en finansieringsmodell för att Sverige ska ha minst två, men helst fyra, nya, storskaliga reaktorer på plats till 2035.
På måndagen höll han och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) en presskonferens och presenterade utredningen.
Utredaren föreslår att Sverige ska ta ett statligt lån om 300 miljarder kronor för att kunna låna ut dessa till potentiella investerare i nya kärnkraftsbyggen i Sverige. Dealen är att staten går in med 75 procent av kostnaden och investeraren står för 25 procent. Lånet ska vara räntefritt till en början men räntan ska höjas successivt i takt med att kärnkraftverket färdigställs, så att det blir mer och mer gynnsamt för kärnkraftföretaget att köpa loss kärnkraftverket från staten.
Utredaren: ”Ska inte överdriva hur trygg jag känner mig”
Till en sammanlagd kostnad om 400 miljarder – varav 300 miljarder från staten och 100 från investerarna – hoppas regeringens utredare Mats Dillén att man ska ha fyra kärnkraftverk på plats till 2035.
Han tycker att man har tagit god höjd när man beräknat den här summan. Men andra, liknande, kärnkraftsbyggen runt om i Europa under de senaste tio åren har kostat betydligt mer än så. Ett skräckexempel är Hinkley Point i Storbritannien, som kostat 470 miljarder kronor.
– Ja, men de har inte samma betalningsmodell som vi i Sverige ska ha. Vi försöker ju få ner finansieringskostnaden genom att erbjuda stora, statliga lån, så att våra projekt ska bli billigare, säger Mats Dillén.
Du är trygg med att det kommer bli så?
– Det är stor osäkerhet, jag ska inte överdriva med hur trygg jag känner mig. Men förhoppningsvis är det lika stor chans att det går lite bättre som att det går lite sämre.
Allt detta gäller bara själva konstruktionen, alltså färdigställandet av reaktorn. Senare, när det är dags att få ut el från den, föreslår regeringens utredare en annan finansieringsmodell. Här vill man garantera investerarna ett visst elpris, om 80 öre per kilowattimme i 40 år. Om elpriset hamnar under den nivån ska staten gå in och kompensera investeraren för det, så att dennes intäkter säkras.
I skrivande stund ligger elpriset mellan 0,41 och 26,33 öre per kilowattimme i elområde 3, där Göteborg ingår.
Exakt hur staten ska betala för detta är inte spikat, men utredaren föreslår bland annat en höjning av elskatten.
Chalmersprofessorn: Dyrt för skattebetalarna
Björn Sandén är professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers. Och hans spontana reaktion efter att ha tagit del av regeringens rapport är: ”Det är dyrt”.
– Man vill alltså garantera investerarna ett pris om 80 öre, det låter väldigt mycket. Jag och många med mig tror ju att elpriserna kommer att vara betydligt lägre 2035 när det här ska vara klart. Och då blir det ju skattebetalarna som får stå för mellanskillnaden, säger han.
Han menar att annan typ av kraftproduktion, så som sol- och vindkraft kommer att ha kommit så pass långt fram i utvecklingen då, att de kommer att fylla det elbehov som Sverige har.
– Och även tekniken kring energilagring kommer att ha gjort enorma framsteg. Regeringens egen uträkning visar ju att de inte tror att det här kan stå på egna ben, det är därför som utredaren föreslår så kraftiga statliga garantier, säger Sandén.
På frågan om huruvida regeringens investeringar i kärnkraften kan konkurrera ut andra kraftslag, något som vare sig statsrådet eller utredaren kunde svara på, svarar Sandén nej.
– Jag tror att den stora risken här är att tjänstemän på departementet spenderar för mycket tid med fel sak. Det finns också risk på lokal nivå, att man stoppar tillstånden för nya vindkraftverk med hänvisning till att det kommer kärnkraft snart.
Experten om planen: Best case scenario
Thomas Tangerås är docent i nationalekonomi och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Han tycker att det finns en del osäkerheter i regeringens utredning.
– Jag tror att utredningen om 400 miljarder är något sorts best case scenario. Det som spelar väldigt stor roll för hur mycket detta i slutändan ska kosta skattebetalarna handlar om hur man sätter de här räntenivåerna och även hur lång tid det tar att färdigställa reaktorerna, säger Tangerås.
Han tycker, liksom Sandén, att det är onödigt för staten att subventionera kärnkraft.
– Det är inte samhällsekonomiskt motiverat. Ska man subventionera energislag så är det ju mycket bättre att sätta upp ett antal regler och kriterier som alla måste uppfylla och låta dem konkurrera med varandra, säger han.
Statsrådet: ”Inte beredda att chansa”
Statsrådet Niklas Wykman kommer att skicka ut utredarens förslag på remiss. Han har också upprättat ett sekretariat, en avdelning på finansdepartementet där man kommer att arbeta särskilt med den här frågan och skyndsamt försöka få allt på plats.
Det finns ju uträkningar på att Sverige klarar sin energiförsörjning med enbart förnybara energikällor. Är du säker på att det här är rätt väg att gå?
– Man kan inte vara säker, det kan man vara först i efterhand. Man får göra bästa möjliga bedömning givet läget. Kärnkraften vet vid hur den fungerar. Sen är det jättebra om det är så att teknikutvecklingen går framåt och gör att vi kommer använda oss mer av väderbaserade energislag och batterilagring i framtiden. Men vi är inte beredda att chansa med omställningen, säger han.
Under presskonferensen fick Niklas Wykman frågan om han kan lova att det blir ett spadtag för ny kärnkraft den här mandatperioden. På det svarade han skämtsamt:
– Jag ska inte förneka någon möjligheterna att börja gräva.
