I Tyskland sätts 40 000 räddningsarbetare in för att hantera översvämningarna samtidigt som Mexico City förbereder sig för en eventuell Day Zero – dagen då dricksvattnet tar slut. Hundratusentals människor tvingas lämna sina hem i södra Brasiliens värsta översvämningar på 80 år.
Klimatkrisen är här – och den eskalerar snabbt. Varje ton klimatpåverkande gaser adderar till problemet. Inom näringslivet växer även insikten om att klimatförändringarna är en affärsrisk där uppvärmningen och extremväderhändelser påverkar både den egna verksamheten och värdekedjan, från leverantörer till kunderna.
Sveriges många internationella storbolag har klimatavtryck långt utöver utsläppen inom landets gränser. De rapporterade utsläppen i värdekedjorna (scope 3) från 150 storbolag på Stockholmsbörsen uppgår till 1,3 miljarder ton CO₂e. Som jämförelse uppgick Sveriges territoriella utsläpp 2022 till 45 miljoner ton.
Minska utsläppen
Bolagen behöver nu snabbt minska utsläppen, agera på klimatriskerna och bidra till lösningarna för att vi ska ha en chans på Parisavtalet. Men de behöver också öka transparensen om vad de gör – och hur det går med utsläppen – för investerare, anställda och konsumenter. Data om klimatutsläppen i företagens hållbarhetsrapporter behöver bli tydligt jämförbara, följa GHG-protokollet och vara maskinläsbara.
Tills nu har det varit mycket svårare än vad många tror. För utsläpp i kommuner och på nationell nivå finns öppen data från statliga myndigheter. Men någon motsvarande öppen databas om företagens utsläpp finns inte. För allmänheten har information om företagens klimatpåverkan bara gått att hitta genom att gräva djupt i bolagens hållbarhetsrapporter. För analytiker, banker och andra med stora plånböcker finns betaldatabaser. Nya teknikbolag vill gärna sälja både klimatberäkningar och sina egna rapporteringsverktyg. Allt hamnar i låsta system, utan insyn.
Så kan vi inte ha det.
Det behöver bli lika lätt att hitta och jämföra bolags klimatdata som finansiell information.
För att lyckas behöver bolag behöver själva aktivt bidra till öppenhet kring sitt klimatarbete, exempelvis genom att se till att deras data är maskinläsbar och verifierbar av tredje part
Därför bygger Klimatkollen nu ett öppet och tillgängligt system med för att samla in och visualisera företagens klimatdata. Med hjälp av AI och medborgare samlas data in från öppna källor och publiceras sedan på Klimatkollen med öppen källkod och på Wikidata. Genom att tillgängliggöra både de tekniska lösningarna och datan som kommer ut, ökar transparensen och möjligheten till jämförelser och ansvarsutkrävande. Det skapar i sin tur ökad förståelse och stöd för snabbare utsläppsminskningar i linje med vad vetenskapen säger krävs – och investeringsbeslut kan tas baserade på en korrekt nulägesbild av företagens klimatpåverkan.
Initiativet bygger på tre grundstenar.
Transparens – utan insyn vet vi inte vem som släpper ut vad – eller vad som görs åt det. Fakta om klimatet måste bli mer öppet och tillgängligt om vi ska ha en chans att nå Parisavtalets mål.
Community – med hjälp av klimatintresserade medborgare samlar vi in och visualiserar data för samhällsnytta. Fakta om klimatpåverkan tillhör oss alla – inte bara enskilda bolag.
Samverkan – både mellan AI och människa, men även mellan olika tekniska lösningar och olika klimataktörer. Vi vill bygga ett ekosystem av lösningar som förstärker varandra, både inom civilsamhälle, näringsliv och akademi. Alla goda krafter behövs.
Går att jämföra
För att lyckas behöver bolag själva aktivt bidra till öppenhet kring sitt klimatarbete, exempelvis genom att se till att deras data är maskinläsbar och verifierbar av tredje part. Dessutom behöver de följa GHG-protokollet för att åstadkomma tydlig och standardiserad klimatredovisning som går att jämföra och granska.
Tillsammans kan vi bygga en öppen databas om företagens utsläpp där ökad transparens leder till åtgärder som bidrar till Parisavtalet.
Frida Berry Eklund, medgrundare av Klimatkollen och EU Climate Pact Ambassador
Christian Landgren, grundare av Iteam och Öppna skolplattformen
Ingmar Rentzhog, vd och grundare av We Don’t Have Time