Sedan 1953 utkommer ”Soldaten i fält” (SoldF), en grundläggande instruktionsbok för svenska försvaret. Innehållet revideras med jämna mellanrum. Och utseendet förändras i takt med tiden. Formatet är fickstort, praktiskt bärbart. SoldF ska alltid finnas inom räckhåll.
Av en händelse hittar jag några nötta exemplar av skriften. En bladvändare, visar det sig. Kanske har min inre MÖP (militärt överintresserad person) sent omsider vaknat, men framförallt fascinerar formgivningen.
Första årgångarna andas ännu fyrtiotal och krigstid. Omslaget är robust militärgrönt med funktionalistisk typografi i signalgult. Inlagan är uttrycksfull med överraskande radikala bild- och layoutlösningar och illustrationer i knalligt grönt och rött. Mitt på en textsida: ett stridsgasanfall. På en annan: ett tusenfalt uppförstorat virus. Funktionen är mer suggestiv än praktisk, bilderna säger ingenting om hur vi skyddar oss mot kemiska och biologiska hot. Men visuellt är det riktigt raffinerat.
Sextiotalet kommer med geometriska mönster i ett spektrum av grönt. Abstraktionen av en stridsmålad soldat pryder omslaget från 1960. Inlagan går i svart och orange. Tidens överhängande kärnvapenhot märks visserligen, men svampmolnen tecknas fluffigt mjuka. Överhuvudtaget framstår tonen som godmodig. Ett exempel är illustrationen till avsnittet ”Hur du röjer minor” som lika gärna kunde platsa i Kamratposten.
Sjuttiotalet innebär en visuell uppstramning, breda färgfält i gult och brandgult och saklig schweizisk typografi. Omslagsfotot och inlagans illustrationer för tanken till pojkböcker och seriemagasin. Det hela har något äventyrligt över sig. Fortfarande är det påfallande välgjort.
Nu är det utslätat: Gäller det nageltrång eller val till premiepensionen?
Något händer på åttiotalet. Den tidigare stringenta formen går förlorad: SoldF blir en broschyr, vilken som helst, med redovisande foton och bildmontage utan krusiduller. Rationellt antagligen, men inte engagerande. Formatet är också nytt. Senaste utgåvan från 2015 är stor och klumpig, och lämnas med fördel hemma på logementet. Layouten spretar, med vidlyftiga textsjok och tekniska illustrationer som påminner starkt om Clipart.
Fler myndigheter har gått samma väg. Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” (tidigare ”Om kriget kommer”) var länge både vacker och funktionell, med otvetydigt ärende. Nu är det utslätat: Gäller det nageltrång eller val till premiepensionen?
Troligt är att omsorgen om form fått ge vika för praktiska hänsyn. Hoten i dag är delvis andra, tekniken ny och befolkningen inte längre homogen (om den någonsin varit det). Inte minst märks en förenkling i visuell kommunikation, på bekostnad av uttryck och känsla. Kanske skvallrar det allra mest om beställarens ointresse för hantverket.
Men är skönhet utan betydelse i kärvt läge?
Sambandet mellan estetik och inlärning är eftersträvansvärt, menar Nathalie Sinclair, professor i didaktik vid Simon Fraser-universitetet i Vancouver. Sinclair har bland annat forskat om konstens betydelse i matematikundervisning och gör gällande att skönhet främjar förståelsen av komplex information. En estetisk kick kan kort och gott förbättra kognitionen.
Återstår att se vad som följer. På flera vis står vi inför ett skifte. AI-verktyg erbjuder genvägar i designprocessen. Och hur påverkar Natomedlemskapet vår officiella kris- och krigsinformation? Ett tips till formgivare och illustratörer i statens tjänst är att värna gestaltningen. Tänk: lite vackrare, mycket effektivare.
Andreas Kittel är skribent, redaktör och formgivare.
Läs mer i GP:
LÄS MER:Kung Charles nya porträtt vandaliserat i London
LÄS MER:Därför älskar män att prata om krig
LÄS MER:Här byggs världens modernaste ubåtar
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
