Vi frågar oss hur den mår och om den har en framtid. Varje år i slutet av september upprepar vi traditionsenligt samma frågor på kultursidorna. Vi bråkar om svaren, men bedyrar samtidigt att den måste värnas. Boken alltså.
Är det inte lite rörande hur vi fortfarande kan prata om Boken som vore den en levande varelse? Det var länge sedan någon fick för sig att dra igång en liknande kulturdebatt om andra kulturyttringar, exempelvis musik. Om man uttrycker sig i lika allmänna termer om Musiken låter det genast lite förmätet.
Alla invänder då genaste att musik kan betyda vitt skilda saker för olika människor: att den inte bara kan låta olika utan också förlita sig på olika tekniska lösningar, från att den skapas till att den avnjuts. Här råder i praktiken konsensus om att mångfalden är alltför stor för att rymmas i en enda berättelse.
Följaktligen kan knappast Musiken ha ett mående, en framtid eller en mässa. Men det kan uppenbarligen Boken. Särskilt vid högtidliga tillfällen, som på Bokmässan, omtalas den fortfarande i bestämd form singularis.
Böcker var den första industriprodukt som började masstillverkas i identiska exemplar. Femhundra år senare gick böckerna i bräschen för näthandelns genombrott
Oavsett skillnader i kvalitet, oavsett de olika skäl som kan finnas till att skriva eller läsa en bok, står ändå Boken för någonting större än summan av alla böcker. Saken har sin historiska förklaring. Böcker var den första industriprodukt som började masstillverkas i identiska exemplar.
Femhundra år senare gick böckerna i bräschen för näthandelns genombrott: Amazon grundades en gång som en nätbokhandel. Inte för att Jeff Bezos brydde sig om litteratur, utan mer för att böcker var en behändig produkt som i all sin mångfald ändå höll sig till en etablerad standard för ISBN-numrering.
Numera säljs alla konsumentprodukter i likartade nätbutiker, där man även kan läsa mer eller mindre genuina "recensioner" – ett begrepp som ursprungligen kommer från litteraturkritiken.
Kort sagt: existensen av en enda bokmarknad har gjort det möjligt att tala om och ömma för det vi kallar Boken. Fast hur länge till?
"Vi har inte längre en bokmarknad, vi har två." Så sammanfattas saken av Bonnierförlagens vd Håkan Rudels i senaste Förlagspodden (avsnitt 246). En marknad för strömmade ljudböcker – och en helt annan marknad för tryckta pappersböcker.
Fram tills helt nyligen låtsades Förläggareföreningen att dessa bara var samma produkt i olika skrud. Eftersom varje genomlyssnad ljudbok räknades som ett sålt exemplar, kunde branschstatistiken visa på en kraftigt ökad totalförsäljning av böcker.
Forskare som ifrågasatte glädjekalkylen anklagades aggressivt för att sprida "falska påståenden" om "att branschen är i kris". Detta var i 2021 års upplaga av ljudboksdebatten. Men sedan dess har bokbranschen slutat med försöken att räkna samman strömningar och sålda exemplar till ett enda volymmått. Nu konstaterar i stället alla att bokmarknaden har kluvits i två.
Å ena sidan populär genrelitteratur, deckare och feelgood, som funkar utmärkt som strömmad ljudbok. Å andra sidan allt det andra: skönlitteratur av det slag som belönas med priser och stipendier, men också all slags facklitteratur.
Av allt som just nu händer på bokmarknaden är den svenska facklitteraturens kollaps det mest drastiska av allt.
Av allt som just nu händer på bokmarknaden är den svenska facklitteraturens kollaps det mest drastiska av allt. Kurvan hade pekat ännu brantare nedåt om det inte vore för kokböcker och wellness. Ett snabb titt på Adlibris topplista ger intryck av att det som främst utmärker köpare av pappersböcker är högkänslighet, stress, magbesvär och kämpigt föräldraskap. Men också ett intresse för handarbete och matlagning.
Annorlunda ser det ut på ljudboksfronten. Där frodas deckare och även kriminalreportage, som tydligt anspelar på en oro för vart samhället är på väg.
Men också historiska romanserier riktade till en kvinnlig lyssnarskara, där kärleken står i centrum men som samtidigt ofta kretsar kring skillnader i klass.
Detta bekräftas även av litteratursociologen Karl Berglund, som fått tillgång till viss användardata från Storytel. Framgångsrika ljudböcker präglas av ett rakt berättande, drivet av dialog och utan hopp i tiden. Allra bäst, ur kommersiell synvinkel, är det om man kan få folk att lyssna upprepade gånger på samma bok – exempelvis som sömnpiller. Betalning utgår ju per minut.
När jag går in på Storytels topplista "Topp 50 i Sverige idag" framträder även ett annat mönster. Nästan två tredjedelar av titlarna är utgivna av förlag som ägs av Storytel, exempelvis Lind & Co, som står bakom hela 20 av 50.
Motsvarande gäller även för den konkurrerande strömningstjänsten Bookbeat, som hör till Bonnierkoncernen, vars förlag också har gett ut två tredjedelar av titlarna på topplistan.
Vad kan förklara den förbluffande nivån av företagslojalitet som abonnenterna tycks uppvisa? De två tjänsterna skiljer sig knappast i litterär profil. Utbudet är i stort sett samma: exempelvis återfinns ljudböckerna från Lind & Co även på Bookbeat, fast där har bara en av dem letat sig in på topplistan. Omvänt finns Bonnierförlagens titlar tillgängliga på Storytel.
Men plattformarna tycks allt annat än platta. Uppenbarligen har båda utformats för att premiera böcker från den egna koncernen.
Givetvis har bokmarknaden aldrig befolkats av konsumenter som uppfyller den ekonomiska teorins ideal om perfekt information. För att bli en sådan konsument måste man ju läsa alla böcker som finns innan man kan köpa en enda bok. Snarare köper vi böcker för att vi känner till författaren eller litar på en recensent, eller i dag kanske snarare tips på sociala medier.
Avgörande för framgång på bokmarknaden har varit marknadsföring. Men inte heller detta är längre givet när det kommer till ljudböcker.
Ändå är nog detta första gången som Aud Midtsund nämns i svensk press. Inte ens i sitt hemland Norge är hon kändis.
Den just nu mest framgångsrika författaren på Storytel heter Aud Midtsund, som skrivit historiska romanserier om kvinnorna Karoline och Johanna. Totalt över femtio romaner, som alla i år har utkommit i svensk översättning på Lind & Co – inte i tryck, utan bara som e-bok och ljudbok.
Ändå är nog detta första gången som Aud Midtsund nämns i svensk press. Inte ens i sitt hemland Norge är hon kändis.
Hon pratar inte i poddar, har knappt några följare på Instagram och framträder inte på Bokmässan. Allra mest talande är att Lind & Co inte ens har förärat Aud Midtsund en pressbild, som sina andra författare.
Är man ett förlag med Storytel som ägare, krävs uppenbarligen ingen påkostad marknadsföring för att en bokserie ska göra succé. Plattformens rekommendationer löser det. Med detta följer också en annan och mer anonym roll för författaren. Jobbet är inte att agera kändis, utan att sitta inne på kammaren och producera text.
Vilket är raka motsatsen till hur det ser ut för den krympande marknaden för fackböcker. För att förlagen alls ska se kommersiell potential i en fackbok om en aktuell samtidsfråga så bör författaren redan vara någon form av kändis och därtill redo att kuska runt som föreläsare. Liknande villkor gäller även för den skönlitteratur som inte passar sig i ljudboksform.
Så kluven är dagens bokmarknad. Skiljelinjen handlar inte bara om att lyssna eller läsa, utan om olika offentligheter och i förlängningen två olika författarroller: en introvert och en extrovert.
Fotnot: Se GP:s monterprogram på mässan
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Kulturen har blivit ett sömnpiller
LÄS MER:Ljudet har tagit över Bokmässan
LÄS MER:Penningtvätten på Spotify illustrerar ett större problem
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
