Imorgon startar Bokmässan. Årets höjdpunkt om jag får välja. Jag har alltid läst mycket. Det är min avkoppling, tröst och glädje i livet. Bildning består såklart av många olika saker men att läsa böcker, många böcker, är ändå en viktig grund att stå på för att förstå sig på hur världen är beskaffad. För att klara att förhålla sig intellektuellt hederlig behöver man fakta. Samt en rejäl dos skönlitteratur enligt min mening.
Personligen anser jag att en svensk kulturkanon är en god sak. Det är aldrig fel att få råd och dåd om god litteratur. Tack vare min ambitiösa svensklärare på gymnasiet läste jag såväl grekiska dramer som Selma Lagerlöf. Det hade troligen inte hänt i den åldern om hon inte varit pådrivande.
Klassikerna öppnade nya världar. Och förändrade mitt sätt att se på världen. Jag förändras fortfarande av mitt läsande, och man är inte sämre än att man kan byta åsikt.
Men allt är inte bra bara för att det klassas som finkultur. En gång läste jag en roman av Peter Handke, Nobelpristagare i litteratur, och jag har inte haft så tråkigt sen jag slog i mig multiplikationstabellen. Till skillnad från när jag efter tips från min arbetskamrat Kristoffer läste den tio år gamla romanen 22/11 1963 av Stephen King. Romanen handlar om vad som kunde hänt om inte Kennedy blivit mördad. Sinnesutvidgande bra läsning.
I vår tid känns det inte sällan meningslöst att försöka prata fakta och analys med människor som njuter av en känsla av moralisk överlägsenhet i sin okunskap. Bildningen, det goda tvivlet, fattas oss. Istället får vi politiska talepunkter, tillrättalagda berättelser och fake news. När det gäller antisemitismens utbredning i Sverige efter terrorattentatet för snart ett år sen är det fruktansvärt att se hur mina judiska vänner betalar priset för grov okunskap i ämnet. Detta begränsar yttrandefriheten i debatten kring konflikten och om läget i Mellanöstern.
Men det finns hopp. Jag vill rekommendera två böcker som i högsta grad fördjupar kunskapen om en tid inte alltför långt tillbaka i Göteborg. I boken Walters väg berättar Marianne Bernhardtz och Erica Lundberg om sin pappas flykt bort från vidrigheterna i nazismens Tyskland och hur han kom till Göteborg. Det är en gripande berättelse om sår som aldrig riktigt läkte men också hoppfullt om att skapa sig ett liv när man tvingats överge allt. Egen utgivning.
En annan mycket bildande läsning är boken Göteborg under krigshot, i skuggan av andra världskriget av Lars Hansson. Utgiven på Irene Publishing. I historiens ljus vet vi att Sverige och Göteborg klarade sig relativt helskinnade undan andra världskriget. Men för göteborgaren där och då var krigshotet reellt. Denna stämning fångar författaren väl i sin bok. Att ta en titt i backspegeln är alldeles nödvändigt om man vill förstå vår samtid.
Okunskap är farligt. I sådana lägen tar våldet gärna befäl. Ska vi orka ta till oss kunskap behövs litteraturen. Men även det goda samtalet där vi orkar lyssna till varandra. Bildning kräver mod. Det är hög tid nu.
