Karolina Martinson är inte enbart en professionell tångdykerska. Hon arbetar även med hållbarhet på restaurang och har gjort en bok på temat tång. Allt för att hjälpa oss förstå hur vi med enkla medel skall kunna ta tillvara den mat som växer vid strandkanten.
Tänk salta hav och solvarma vindar, ljumma klippor och en skaldjursplatå. Tänk bort räka, krabba, kräfta hummer och ostron och lägg dit en stor näve sockertång. Garnera med rödalger och tillagad blåstång, plus ätliga strandväxter. Så kan det se ut på kalas i framtiden när vi bör ta tillvara allt; ja även tång som finns i havet – i stället för att hålla för näsan och slänga bort den.
– Jag vill ge tången plats i vår matkultur. Det är den verkligen värd, säger Karolina Martinson som gärna skulle ha en kolonilott till havs.
En dag i veckan har hon ledigt från hållbarhetsarbetet på Garveriet, och ägnar sig åt kurser, plus att ta hand om tång som hon plockat och ska leverera. Eller så är hon på väg ut att plocka tång. I dag är det en sådan dag. Precis i början av februari då stormarna håller andan. Det är nämligen blåsten som avgör om det är lönt att plocka eller om hon vågar ge sig ut i vattnet. Och ibland också snön, eftersom det då blir halt att gå längst ut på klipporna.
Årets första plockning stavas sockertång. En underbar liten sort som lätt går att använda i matlagning. Karolina Martinson är klädd i våtdräkt med huva, cyklop och speciella skor och vantar för kallt vatten. I ena handen har hon en slags hake för att nå tångruskorna som kan vara ett par tre meter ner i vattnet. I den andra handen har hon en liten sax för att klippa det yttersta av tångruskan. Platsen hon valt är längst ut vid havet, nära Uttervik, på Styrsö – inte så långt från Vargö eller Vinga heller, för den delen.
I tjugo år har hon bott på Styrsö i Göteborgs södra skärgård och lite mer än halva den tiden, har hon plockat tång. Det började med att hon fastnade för tångens vackra former. Med en bakgrund som keramiker och konsthantverkare hade hon med sig det seende ögat. Sedan växte tanken om att hon som öbo var omgärdad av tång och att de flesta ogillade den för att den luktade, fastnade i båtpropellern, kändes äcklig mot kroppen vid bad, och att äta den – knappast! Karolina Martinson gillar tanken på att omvandla grus till guld. I grunden har en utbildning inom naturvetenskap, humanekologi och energiteknik.
– Så jag började smaka på tången och prova på olika sätt med hur man kan använda den och funderade på hälsoaspekten. Plötsligt började det puttra i alla kanaler, minns Karolina Martinson som i sitt sökande mötte medförfattaren och numera samarbetspartnern Linnéa Sjögren.
De började testa olika recept med tång. Snart fick de en skara intresserade, som liksom dom själva, tyckte det var helt knasigt att köpa och låta transportera alger från Asien när flera olika tångsorter växer nära oss. Och minst lika innehållsrika och näringsrika på Omega 3, järn, selen, lycopener och mycket annat.
– Dessutom har vi renare vatten här och andra sorter. Det handlar bara om att lära sig hur vi kan använda dem. I dag säljer vi till restauranger som Vrå i Göteborg och andra ställen i Stockholm bland annat.
Intresset må vara stort från branschen men hos gemene man verkar det finnas en viss rådvillhet inför själva tångätandet. Skall du plocka själv är det några saker du skall tänka på: välj ett ställe där vattnet inte står stilla utan vid en strandkant. Det vill säga inte vikar eller hamnar, utan plocka helst mot öppet hav eller där det strömmar friskt. Sockertången är nu redo för att skördas och blåstången, som de flesta känner till, får goda förökningsblåsor tidigt i april. Ta med en sax och klipp de yttersta skotten. Undvik att riva upp rot eller ruska, eftersom då kan man förstöra växten. Plocka bara det du behöver och lägg i en påse. Blåstången kan man äta direkt eller ha i matlagningen. Eller torka för att strössla för att överst i fisksoppan och gör ett eget tångsalt. Eller varför inte koka blåsorna som då blir illgröna och kan ätas som haricots verts.
– Blåstången har mycket antioxidanter. Den kan smaka lite olika beroende på om du torkar den eller tillagar den. Min favorit är att låta de avklippta blåsorna torka i ugn i 40 - 70 grader, tills de blir krispiga och poppiga och äta dem som snacks, tipsar Karolina Martinson som har lagt ned mycket tid på att ta fram olika recept de senaste åren.
En del är i samarbete med andra tångälskare eller matkreatörer. Hon beskriver det som en stor bussighet och en beredvillig delning i branschen, när det gäller upptäckter om tång i mat. Eftersom delar av restaurangköken har insett att tången har kommit för att stanna.
– Tillsammans har vi tagit tången vidare. I alla fall när det gäller vildplockad tång. När det kommer till odlad tång är processen betydligt segare. Men det beror på att det är krångligt att få lov. I väntan på det får vi vänja folk vid att se tång på tallriken, påpekar Karolina Martinson.
I dag finns det få tångodlingar längs västkusten. Men det pågår flera forskningsprojekt med tång, kopplat till att få fram allt från plast till textil och att kunna utvinna energi.
– Under tiden växer tången vidare och bidrar till syre i luften och till att rensa vattnet. Det tar ett par månader till att man satt ut en planta till att man kan skörda. Den är barnkammare för många djur och den ger oss ett alternativ om vi ska dra ner på kött och fisk. Det är svårt att få tag i en produkt som är bättre ur hållbarhetssynpunkt. Det finns ett stort intresse för tång. Det ser vi i mottagandet av boken. Men i ett större tång- och hållbarhetsperspektiv, gäller det nu att göra rätt från början, sammanfattar Karolina Martinson.
År: 49 år
Bor: På Styrsö.
Familj: Man och två barn.
Arbetar: På restaurang Garveriet i Floda.
Intressen: Konsthantverk, hållbarhetsfrågor, skapa relationer med små lokala producenter.
Läs mer på: Instagram: algblomman
www.catxalot.sea
Plocka tång: Linnéa Sjögren är medförfattare till boken Plocka tång och strandväxter. Boken innehåller fakta om tång, alger och strandväxter. Plus handfasta förslag på plockning, förvaring och användbara recept.
