Det ska sägas direkt. Ingen finalist i GBG Form 2021 är dålig. Jag skulle gärna ha Elsa Bomans charmerande ölöppnarräka hemma i köket. Bara ordet ”ölöppnarräka” torde vara en av de egendomligaste glosor som jag skrivit i mitt liv. Och Jesper Halléns broaffischer är precis lagom retrosvalkande för att pryda vilken nystajlad köksvägg som helst, snett över det där obligatoriska knippet med körvel som aldrig används.
Och Linda Samuelssons Göteborgsbebis är förstås bedårande – framför allt eftersom de allra yngsta göteborgarna därmed kan skaffa sig ett formidabelt kunskapsförsprång i geografi: ”Du har spillt äppelpuré i Högsbo”. ”Slå inte lillebror i Torslanda”.
Sedan är naturligtvis Anna Fablers affischer underbara. De signalerar med hela sina mondäna torrhet att orden ska vara minst ett citat av Edward Hopper eller åtminstone Greta Thunberg. I stället står det ”Hemma e’ där Läppstiftet står”. (Det är roligt även om man tyvärr måste göra poängavdrag för den felaktiga beteckningen på Erskines Skanskaskrapa. Den heter ”Vattenståndet”, på traditionellt göteborgskt vulgärt vis. Vad är det för pimpinetta dumheter med ”Läppstiftet”?)
Men det är alltså randanmärkningar. Jag gillar alla bidragen.
Ändå är det självklart vem som ska vinna.
Ty det perfekta göteborgska föremålet kan ju inte vara enbart vackert eller fyndigt. Det måste också gå i samklang med Göteborgs identitet. Det räcker inte att det kommenterar Göteborg. Det måste också vara Göteborg.
Och vad är Göteborg?
Göteborg – för att komma med en upplysning i en teaterviskning – är alltså en halvarktisk småstad, känd för att det (som det göteborgska uttrycket korrekt lyder) regnar katter och döda kärringar. Göteborg är framför allt väder. Redan på 1600-talet började fästnings- och husbyggare experimentera med specialtegel eftersom regnet och blåsten for fram värre i staden Göteborg än någon annanstans. Så har det fortsatt. Moderna arkitekter talar ibland om ”Göteborgskappan” – ett robust och skyddande hölje för husen inte ska gå under i Göteborgsvädret.
Följaktligen bör bidraget ”West & vind” vara den självklara vinnaren. Denna jacka tar spjärn i den göteborgska verkligheten. Den påstås vara ”vind- och vattensäker”. Detta betvivlar jag visserligen starkt eftersom ingenting i Göteborg någonsin har varit vind- och vattensäkert; men ambitionen är aktningsvärd.
Vinnartrion heter alltså – det vill säga bör och måste heta – Ellen Huttu Hansson, Pia Hansson och Mushtaq Khorsand.
De har gjort det perfekta plagget för 400-årsjubileet. Det regnade oavbrutet i flera veckor under 300-årsjubileet. Göteborgarna var genomblöta och förbannade.
Den här gången är göteborgarna tack vara ”West & vind” bättre förberedda.
Sätt omedelbart igång att rösta.
