Sedan mitten av 1990-talet är Christian Azar känd som en av våra skarpaste debattörer i miljö- och klimatfrågan. Han har deltagit i den innersta kärnan i FN:s klimatpanel IPCC, författat en mängd avhandlingar om miljöteknik, medverkat i den svenska oljekommissionen under Göran Persson, samt varit rådgivare till både Margot Wallström och Fredrik Reinfeldt.
Under tiden har användningen av fossila bränslen ökat och den globala medeltemperaturen har fortsatt att stiga.
Blir du frustrerad över den utvecklingen?
– Ja, det är naturligtvis inte bra. Samtidigt jobbar jag med det här dagligen och man kan inte gå runt i tjugofem år och vara frustrerad. Jag är inte lagd så. Men jag tycker att det är en kollektiv dumhet.
Komplext problem
Att det är ett komplext problem som vi står inför är han väl medveten om. Som forskare ser han ändå stora möjligheter att vända utvecklingen. Och främst handlar det om att förändra energisystemen.
– Jag är "possibilist". Vill vi lösa det här så går det, säger han och tar solenergin som exempel:
– Potentialen är enorm. Timme för timme flödar det in cirka femtusen gånger mer energi med solstrålarna än all den energi vi använder i form av fossila bränslen och kärnkraft. Och utvecklingen när det gäller sol och vind går snabbt nu. Det är kanske det mest lovande som hänt inom klimatarbetet under de senaste tjugofem åren. Men det krävs mer. Till exempel måste det bli dyrare att släppa ut koldioxid. Där finns en stor enighet i forskarvärlden.
Akademiska karriärer
Det som talar emot är bristen på vilja, att det finns för mycket motstånd och politiker som inte vill ta det på allvar. Där menar han att det bästa medborgare i olika länder kan göra är att sätta tryck på politiker.
– Sedan ska man vara medveten om att en betydande del av utsläppen kommer från ökad levnadsstandard i u-länderna, inte minst Kina. Hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Det är en viktig grej att ha med i bakhuvudet.
Christian Azar föddes i Örebro, men växte upp i Göteborgsförorten Frölunda med sina två yngre bröder, Michael och Robert. Alla tre syskon har till skillnad mot sina föräldrar gjort akademiska karriärer. Michael är professor i idéhistoria och Robert doktor i litteraturvetenskap.
– Vi har alltid gillat att lära oss saker. Och morsan drev på oss att plugga.
Libanesiska rötter
Hon är infödd svenska medan Christians pappa ursprungligen kom från Libanon. De två träffades i Spanien på 1960-talet.
– På den tiden var Libanon en lugn plats och Beirut kallades för Mellanösterns pärla. När jag var liten åkte vi ofta tillbaka och träffade farmor och farfar.
Hur har dina libanesiska rötter påverkat dig?
– Det har berikat mig och att jag har fått möjligheten att se saker från olika håll. Nu funderar jag på att jobba mer med miljö- och klimatfrågor i Mellanöstern.
Lovande fotbollsspelare
Under uppväxten fick han också med sig ett intresse för språk. Förutom svenska har han hållit föreläsningar på engelska, franska, spanska, och portugisiska. Dessutom kan han göra sig förstådd på arabiska och italienska.
Som ung var han en lovande fotbollsspelare, men planerna på en idrottskarriär tog stopp efter en skada. Desto större framgång har han haft i universitetsvärlden. Vid 22 års ålder blev han civilingenjör i teknisk fysik. Fyra år senare disputerade han. Och som 31-åring utnämndes han till professor i energi och miljö.
Rätt riktning
Det började med ett stort engagemang i världens orättvisor och de stora skillnaderna mellan den fattiga världen och den rika. I sena tonåren skrev han debattartiklar om Sveriges vapenexport till den dåvarande militärregimen i Indonesien. Den ådran finns kvar, förklarar han.
– Min ingång i klimatfrågan var och är fortfarande – hur kan tio miljarder människor leva tillsammans på jorden med god välfärd utan att vi förorenar vår atmosfär eller förstör viktiga och vackra ekosystem och där vi också kan garantera frihet och mänskliga rättigheter?
Så vad tror du om framtiden?
– Det är naturligtvis svårt att svara på, det kan gå åt olika håll. Men om många engagerar sig, medborgare driver på frågan och politikerna vågar fatta tuffa beslut tror jag att det är möjligt att få utvecklingen att gå i rätt riktning.
Christian Azar
Ålder: Fyller 50 år den 28 januari.
Bor: I Göteborg.
Familj: Barnen Richard, 24, och Isabella, 22 år.
Gör: Klimatforskare och professor i Energi och miljö på Chalmers.
Om att fylla 50: ”Det känns ganska bra. Det finns något spännande i det”.
Så firar jag födelsedagen: ”Jag har planer, men det är fortfarande öppet”.
Om jag fick backa tjugofem år: ”Jag blev ju professor när jag var väldigt ung och det hade varit bra med ett större mentorsteam runt omkring mig. Det är mitt tips till unga i dag: Hitta någon som är tjugo äldre och som har gått igenom saker och ting och som ser saker i ett större perspektiv”.
Om fotbollen: ”Jag spelar då och då matcher med svenska författarlandslaget. Och så är jag hjälpledare för elvaåringarna i Masthuggets bollklubb”.
