”Vet Marie om att Borås är Sveriges tråkigaste stad?” Så sa en 13-åring jag känner väl till sin mamma när han fick reda på att jag skulle flytta hit. Han var helt allvarlig men mamman och jag skrattade gott – och redan där har något bra skett. Ett gott skratt är alltid välkommet, och ett bra sätt att förhålla sig till ett rykte med oklar sanningshalt på.
Hur gick det då till när jag hamnade i den kanske mest utskällda och bespottade staden i Sverige? Det är enkelt – jag sökte mig hit för att jag var nyfiken och för att det fanns ett oemotståndligt roligt jobb, inte för att någon Tiktok-storm har satt fokus på Borås (även om det gjorde mig ännu mer nyfiken, för så illa kan det förstås inte vara).
Sagt och gjort, snabba ryck och nu är jag här – och har redan hunnit upptäcka massor av saker som gjort att ryktet kommit på skam. Jag trivs storartat, både i stan och på jobbet på GP:s redaktion på Lilla Brogatan mitt i stan, tillsammans med mina fem kollegor – och för dig som läsare finns vi på gp.se/boras. Jag hoppas att du är precis lika nyfiken på oss som jag är på dig och på Borås.
Än så länge är frågorna fler än svaren: Vad vill du som är boråsare läsa och veta mer om? Vad händer – på riktigt – i Borås? Var finns den bästa indiska maten i stan? Vad försiggår bakom kulisserna, i maktens rum och i det offentliga rummet? Vad skvallras och snackas det om? Vilka berättelser finns därute som förtjänar att lyftas fram? Vad påverkar boråsarens vardag? Vilka fenomen och sammanhang är viktiga? Hur mår näringslivet i Sveriges textilstad? Vad, var, när, hur, vem – och framför allt varför?
Som det brukar vara kommer förmodligen frågorna att bli fler ju fler svar jag och mina kollegor här hittar – det i sig är ett bevis på att vi behövs, för mer journalistik ger fler svar, och nya frågor och ännu fler svar. Ingen fråga är för liten – så tveka inte att höra av dig till mig med det du undrar. Jag vill veta.
Borås är förstås vårt fokus när vi flyttar in i stan – men jag tror att ni också är många som bor i övriga Västsverige som är intresserade av vad som händer här. Efter bara några veckor i staden har jag redan mött flera som bor till exempel i Göteborg och pendlar till jobb i Borås – då vill man ju veta mer, eller hur? Siffror från december förra året visar att 100 000 människor pendlar mellan Västsveriges två största städer – varje dag. Alltså är det lätt att se att det finns gemensamma nämnare här. Eller som boråsaren och Gina Tricots ägare Paul Frankenius säger i en intervju: ”Borås måste vara den sista delen av Storgöteborg innan landsbygden tar vid, i stället för att vara den första delen där landsbygden har tagit vid”. Ibland säger någon med bättre ord det man själv tänker.
Jag har alltid varit lite svag för mellanstora svenska städer. Det finns något rörande och vackert över hur vi dag efter dag lever våra liv på en enda plats, åtminstone våra vardagliga liv som ju är lejonparten av tillvaron. Hur vi korsar samma övergångsställe på väg till bussen, genar över samma bro på väg till jobbet, sliter samma trappsteg upp till skolans port – dag efter dag. Torgen omgärdade av betongkolosser, gamla trähuskvarter som har klarat sig från bränder, de lugna villaområdena där ingen egentligen vet vad som pågår bakom häckarna, nedgångna hyreskaserner, protesterna när man stänger av en gata för biltrafik, gemenskapen, oenigheterna och drömmarna. Och stoltheten.
Och på tal om stoltheten – det finns också något rörande över det inlägg Borås stad gjorde på Tiktok när staden häcklades som mest. Stadsdirektör Svante Stomberg försvarar staden genom att visa upp sig med några av de offentliga konstverk som finns utomhus runtom i Borås. Ett hedervärt försök, men mot floden av kommentarer blir det en droppe som knappast förmår urholka stenen.
Men det är vackert – för att det är ett försök, och för att det är ett behjärtansvärt seriöst tilltag för att ta udden av ett viralt skämt. Hans ambition måste ha varit att visa hur mycket det finns att vara stolt över, och min gissning, som nyinflyttad, är att det finns oändligt mycket mer än de konstverk som mängder av Tiktok-tyckare hävdar inte ens existerar eller finns någon annanstans. Men tro mig, de finns i Borås, jag har sett dem, och Borås finns – och nu finns GP i Borås.
Och ja, jag tog med mig ett par paraplyer i flyttlasset, och ja, de har visat sig användbara. Vissa saker är myter eller missförstånd, men en del saker är som de är helt enkelt, och då får man gilla läget och använda paraply. Andra saker är som de inte borde vara, och då ska vi granska dem. Där får journalistiken vara både paraply och spade – som skydd mot maktmissbruk, korruption, missförhållanden och andra oegentligheter.
Berätta för oss om det är något som inte är som det borde – vårt uppdrag är att gräva och vårt jobb är att bidra till att samhället och dess funktioner är som de ska, att slå hål på myter och undanröja missförstånd. Men vi ska också underhålla, informera och upplysa dig – så häng med på vår spännande resa som tar sin början i dag, den 7 november 2022.
Jag hoppas att du känner dig lika välkommen till Göteborgs-Posten i Borås som jag känner mig välkommen i Borås. Vi ska ta med dig ut på stan, in bakom fasaderna – och ut i världen. Klicka dig in på gp.se så öppnar vi dörrarna – välkommen!
Läs mer och se prenumerationserbjudande här: GP flyttar in i Borås!
Vad vill du läsa mer om? Mejla till oss på tipsa.boras@gp.se!
LÄS MER:Som boråsare har jag sedan länge lärt mig omfamna hånen
LÄS MER:Trenden på Tiktok – att håna Borås
LÄS MER:GP startar redaktion i Borås
LÄS MER:Här är journalisterna på Göteborgs-Postens nya Boråsredaktion
