– Det här är ett ställe där man kan komma undan alla blickar och allt som hotar en.
Det säger 16-åriga Axo till SVT, i intervjun om ett hbtqi-läger som hölls på hemlig ort i slutet på juni, någonstans i Västra Götaland. Hen heter egentligen något annat, men går under sitt smeknamn i SVT-intervjun på grund av risken för hot och hatbrott.
I år är det andra gången som Marks kommun arrangerar sommarläger för hbtqi-ungdomar. Redan 2017 drog kultur-och fritidsförvaltningen dock i gång regelbundna träffar på hemliga platser för hbtqi-unga.
– Vi har velat förekomma hat och hot, därför har vi hållit platserna hemliga även om det inte finns någon direkt hotbild just i Marks kommun. Åtminstone inte som det vi sett i Lidköping och på många andra ställen, säger Tommy Söderhagen, enhetschef för den öppna ungdomsverksamheten i Marks kommun.
Så sent som för några veckor sedan fick ett liknande läger i Norrköping ställas in efter att hot riktats om att en aktion skulle hållas i protest mot lägret. Även om det inte funnits någon hotbild mot lägret som Marks kommun arrangerat, menar Tommy Söderhagen att hbtqi-ungdomar även där är allt annan än fredade.
– Ungdomarna råkar ut för gliringar och kommentarer hela tiden. Vi har ett samhälle som hårdnat, där machokulturen kryper allt lägre ner i åldrarna, säger han.
Behövt förklara sig
För att inga oönskade gäster skulle ta sig in i lägret, har de ungdomar som velat delta fått mejla kommunen och rättfärdiga varför de vill vara med.
I SVT-intervjun önskar sig Axos 15-åriga vän Skye – som inte heller namnges – att lägret hade kunnat vara öppet. Samtidigt är hen lättad över att utomstående inte känt till platsen. För Skye har redan upplevt både hat och kränkningar.
– De skriker bög och emo efter mig. Jag har blivit mobbad flera gånger och det har inte alltid varit lätt, säger hen till SVT.
Elva deltagare var med på lägret som varade i tre dagar. Men Axo och Skye hoppas båda att fler kan delta på liknande läger i framtiden. Här känner de en trygghet som de inte tar för given.
– Man är med folk som förstår, man känner sig välkommen och säker. Det är som familj och man kan skydda varandra i gemenskapen, säger de till SVT.
På lägret har de paddlat kanot, hållit i femkamper, kört bubbleballs och umgåtts inpå småtimmarna som lägerungdomar gärna gör. Aktiviteterna har ungdomarna påverkat själva – precis som beslutet att platsen för lägret ska hållas hemlig.
Undviker buskage
Ungdomsledaren Alexandra Käll berättar att platsen för lägret valts utifrån flera säkerhetsparametrar.
– Man tittar ju lite på var man befinner och hur det ser ut på platsen. Vad det finns för vägar in och ut, om det är långt ifrån – om det är stora gräsytor eller om det bara är buskage så att det är lätt att smyga sig på, säger hon till SVT.
Tommy Söderhagen menar att det är olyckligt att platserna för lägret och veckomötena måste hållas hemliga. Samtidigt menar han att just den aspekten varit avgörande för ungdomarna.
– De har bestämt att det är detta som gäller för att de ska kunna känna sig trygga. I den bästa av världar skulle vi inte behöva hålla platserna hemliga, det vore underbart om alla människors lika värde vore den rådande normen. Det är jättesynd att vi behöver göra så här, säger han.
Trots den machokultur han nämner, är det inte på grund av mobbning från andra ungdomar i åtanke som lägerplatsen hållits hemlig.
– Ungdomar är ofta mer toleranta än vad vuxna är. De är nyfikna, medkännande varelser. Hotbilden, den kommer från vuxna. Och ungdomar, de är även påverkningsbara, det är lätt att bli påverkad av yttre stimulans från vuxenvärlden. Det är vi vuxna som är sjukdomen, säger Tommy Söderhagen.
