Jag är den första att välkomna en positionsförflyttning i den här frågan. Frågan om skolpengens konstruktion har debatterats flitigt de senaste åren och det är hög tid att riksdagen tar sitt ansvar och får differentierad skolpeng på plats.
Det dröjde inte många minuter efter att inslaget sändes innan en ägare till en skolkoncern uttalade sig i bombastiska ordalag att en sänkning av skolpengen kommer innebära att de lämnar branschen. Det är bra att skolkoncernerna är ärliga med att den enda anledningen till att de bedriver skolverksamhet är att det är lönsamt.
Semantisk skillnad
Med nuvarande skolpengsmodell är enskilda huvudmän överkompenserade i skolpengen eftersom de får ersättning för hemkommunens skolpliktsansvar. Ett ansvar de varken har, eller uppbär kostnader för.
Jag observerade dock att Lotta Edholm sade att hon förväntar sig att skolpengen för friskolor sänks. Hon sade inte att skolpengen ska differentieras.
Det kan tyckas vara en semantisk skillnad om den differentieras eller sänks, men det är olika saker. Om skolpengen sänks, men inte differentieras behåller friskolesektorn sin nuvarande överkompensation i skolpengen och deras lönsamhet påverkas inte jämfört med i dag.
Staten har ålagt kommunerna att tillhandahålla skolplatser för alla elever i grundskolan eftersom de har skolplikt. Kommunerna måste ha skolor i alla geografiska områden eftersom barn inte ska ha lång resväg till skolan.
Skolministern behöver förklara vad hon menar när hon säger att kommunerna ska få mer skolpeng än friskolor
Differentierad skolpeng innebär att hemkommunen gör ett avdrag som motsvarar kommunens kostnad för skolpliktsansvaret innan de betalar ut skolpeng till enskilda huvudmän. Avdraget kompenserar kommunen för de merkostnader skolpliktsansvaret medför. Det är den optimala lösningen eftersom den som inte har ansvaret, delar med sig av sina resurser till den som har ansvaret och därmed bär kostnaden. På så sätt ersätts enskilda huvudmän efter sitt ansvar.
Det andra sättet att ersätta kommunerna på är att göra det utanför skolpengsberäkningen. I praktiken sänks då friskolornas ersättning jämfört med kommunens men med konsekvensen att friskolorna fortsätter att överkompenseras eftersom skolpengsberäkningen även fortsättningsvis kommer ske utifrån kommunens totala verksamhetskostnad.
Konsekvensen blir att vi måste skjuta till resurser till skolsystemet som inte kommer eleverna till gagn och kostnaden för skolpliktsansvaret kommer fortsätta att öka varje år.
Måste förklara
Skolministern behöver förklara vad hon menar när hon säger att kommunerna ska få mer skolpeng än friskolor. Lotta Edholm medger i inslaget att kommuner har högre kostnader för sina skolor jämfört med friskolor och därför undrar jag om det betyder att skolpengen till friskolor inte längre ska beräknas på kommunens totala verksamhetskostnad så som den gör idag?
Det är i så fall välkommet för det är just det systemfelet som leder till att friskolor ersätts för ett ansvar de inte har och därmed överfinansieras i skolpengens grundbelopp.
Linnea Lindquist, fristående skoldebattör