I början av juli meddelade regeringen att de nominerar Jessika Roswall (M) som Sveriges nya EU-kommissionär. Roswall har agerat mycket förtroendefullt som EU-minister och vi önskar henne lycka till med uppdraget. Men det finns en fråga som skaver. En fråga som Centerpartiet vill ha svar på redan nu. En fråga som det svenska folket har rätt att få svar på från den tilltänkta EU-kommissionären.
Kommer Roswall att arbeta för – eller emot – förslaget om chat control? Och hur kommer kommissionären agera kring eventuella ytterligare förslag om att på EU-nivå öppna för massövervakning av Sveriges medborgare?
Förslaget om chat control har väckt stor debatt, med all rätt. Dessvärre har övervägande del av debatten ägt rum först efter att regeringen och justitieutskottet hanterat ärendet.
Knäcker krypteringen
Chat control innebär att EU vill tvinga chattföretag att bygga in en mjukvara i sina applikationer som möjliggör avläsning av samtliga EU-medborgares privata kommunikation. Det innebär att en dörr tvångsinstalleras, en möjlighet att knäcka krypteringen, i den annars heltäckande väggen som en helkrypterad chatt innebär.
Syftet är att bekämpa spridning av barnpornografi, och i förslaget redovisas förvisso begränsningar av mjukvarans användning. Man säger att den installerade dörren enbart ska kunna öppnas med vissa nycklar vid vissa tillfällen.
Vi ska med kraft bekämpa grova brott men förslaget är inte proportionerligt.
Men när mjukvaran väl installerats befarar både IT-specialister och jurister som arbetar med mänskliga rättigheter att åtgärden riskeras att användas även för annan massövervakning. Finns det en dörr i krypteringen kommer den med största sannolikhet försöka att hittas och öppnas. Av organiserad brottslighet, av konkurrenter, av främmande makt eller den egna staten.
Vi ska med kraft bekämpa grova brott men förslaget är inte proportionerligt. Vi ser, som andra partier och andra länder, stora risker med att underminera rätten till personlig integritet och rätten till frihet från statlig avlyssning och övervakning.
Många grupper är för sin säkerhet beroende av krypterade chattar. Några exempel är kvinnor som behöver ha kontakt med sin läkare i länder där abort är förbjudet, visselblåsare som behöver ha kontakt med journalister samt oppositionspolitiker och oliktänkande i länder med sviktande demokrati.
Äventyrar säkerheten
Vi är medvetna om att det är svåra avvägningar men i en tid där det ropas efter hårdare tag – och där uttrycken ”har man inget att dölja, har man inget att vara rädd för” blir allt vanligare – behöver vi stå upp för den personliga integriteten och rätten till privatliv.
Huvudregeln måste vara att staten ska ha proportionerliga och ändamålsenliga regler för att bekämpa brott – men det inte får ske på bekostnad av andra värden. Och i detta fall går det inte att naivt lita på att en dörr, som installeras i krypteringen, enbart öppnas i vissa fall. Vi måste inse att en dörr alltid kommer försöka öppnas så fort den existerar, och därmed äventyra oskyldigas säkerhet och integritet.
Det som får hanteringen av chat control att framstå som än mer vacklande, är regeringens hantering av frågan.
Med historiken av regeringens svajiga hantering av frågan behöver vi nu ett klart och tydligt svar från den tilltänkta EU-kommissionären.
Så sent som fem dagar före EU-valet i juni publicerade Moderaternas toppkandidat, Tomas Tobé, ett inlägg på Instagram där han berättade att han är emot chat control. Tobé blev som bekant omvald och är numer partiets gruppledare i EU-parlamentet.
Men dagarna efter valet sökte den moderatledda regeringen ändå stöd i riksdagens justitieutskott för att införa just chat control. Vid behandlingen i utskottet var det enbart Centerpartiet och Sverigedemokraterna som inte ställde sig bakom regeringens förslag.
Med historiken av regeringens svajiga hantering av frågan behöver vi nu ett klart och tydligt svar från den tilltänkta EU-kommissionären, innan hon tillträder:
Kommer Roswall att vara för, eller emot, den massövervakning chat control innebär?
Ulrika Liljeberg, riksdagsledamot, rättspolitisk talesperson (C)
Niels Paarup-Petersen, riksdagsledamot, talesperson för digitala frågor och cybersäkerhet (C)
Svante Linusson, professor vid KTH, ledamot kommunfullmäktige Stockholms stad (C)