Den psykiska ohälsan hos gruppen unga kvinnor är högre än motsvarande siffra bland unga pojkar och män. Samtidigt får många unga kvinnor ett mycket sämre bemötande inom psykiatrin än andra grupper, de utsätts för mer tvång i form av bältning och drabbas i högre grad av vårdskador. Psykiatrin måste börja lyssna på unga kvinnor och ge dem stöd på deras villkor, menar företrädare för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, idag på internationella kvinnodagen.
Vi ser med oro hur den psykiska ohälsan växer i gruppen unga kvinnor. Vid en självskattning uppger 62 procent av 15-åriga flickor att de har återkommande psykiska besvär. Den psykiska ohälsan är dokumenterat störst i gruppen unga kvinnor 18–24 år. Det är också vanligare att flickor och unga kvinnor får vård inom slutenvården efter att ha skadat sig själva jämfört med pojkar och unga män.
Har skett övergrepp
I detta allvarliga läge är det viktigt psykiatrin fungerar som en trygg plats, en fristad för återhämtning från psykisk ohälsa. Men istället vittnar 20 procent av unga kvinnor som varit i kontakt med öppenpsykiatrin om att de känt sig otrygga där ( ) och så många som en fjärdedel av de kvinnor som befunnit sig inom slutenvården ( ). Vi ska inte spekulera i vad otryggheten kan bero på, men kan konstatera att det har skett övergrepp inom psykiatrin, framför allt inom slutenvården. Och vi vet också att man inte alltid tar hänsyn till enkla saker som att unga kvinnor vill ha en kvinnlig behandlare eftersom de tidigare varit utsatta för övergrepp eller levt i en misshandelsrelation med en manlig förövare.
Och vi vet också att man inte alltid tar hänsyn till enkla saker som att unga kvinnor vill ha en kvinnlig behandlare eftersom de tidigare varit utsatta för övergrepp eller levt i en misshandelsrelation med en manlig förövare.
Vi ser också att unga kvinnor i högre utsträckning utsätts för tvångsåtgärden bältning och oftare än män drabbas av vårdskador. Unga kvinnor är överrepresenterade bland vissa diagnoser såsom personlighetsstörning och självskadebeteende där bältning ofta används. Det finns antagligen ett stort mörkertal av framförallt unga kvinnor som fått PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, till följd av just tvångsåtgärder inom slutenvården . Ofta styrs personalen av invanda föreställningar om att de kvinnliga brukarna skulle ljuga och manipulera, istället för att de bygger relationer och tillit till dem, enligt Sebastian Gabrielsson, omvårdnadsforskare vid Luleå tekniska universitet. Det krävs en annan slags vård. I dessa fall, liksom inom psykiatrin i övrigt, är det viktigt att tillämpa en personcentrerad vård, att kvinnornas egna erfarenheter ska väga tungt och att man börjar lyssna på och bekräfta deras egen tolkning av ohälsa och sjukdom. Den enskilda kvinnans behov, villkor och önskemål ska helt enkelt stå i centrum för vården.
Risken för vårdskador ökar
Patientsäkerheten för unga kvinnor måste också förbättras på fler områden. Det finns alldeles för lite resurser inom psykiatrin, särskilt på glesbygden. Situationen med stafettläkare är katastrofal. Det är inte rimligt att en brukare om och om igen ska behöva berätta sin historia för nya läkare som ofta lägger på tok för lite resurser på samtal och för mycket fokus på att skriva ut mediciner. Dessutom ökar då risken för vårdskador. Den vanligaste vårdskadetypen var vid den senaste granskningen »förlängt sjukdomsförlopp«, som stod för 30 procent av skadorna och där kvinnor återigen, om än med liten marginal, är hårdast drabbade. Att regeringen satsar extra mycket resurser på psykisk ohälsa i år är bra , men investeringarna i psykiatrin behöver vara långsiktiga och det måste finnas krav på att pengarna gynnar patienterna och inte går till annat än vad som var tänkt .
Vården måste bli mer personcentrerad, med nolltolerans mot tvångsåtgärder och mer analys av hur bemötandet av kvinnor respektive män ser ut. Vi kräver att socialminister Lena Hallengren (S), tar krafttag för att förbättra psykiatrins bemötande. Först då kan även unga kvinnor få återhämtning och känna sig trygga.
Lina Markusson, styrelseledamot i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH
Barbro Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH