Inflationen (KPIF) sjönk inte i maj, men den är inte hög och riktningen är tydlig. Den var lägre än Riksbankens daterade förväntan på 2,6 procent. Utfallet blev 2,3 procent. Vi väntade oss 2,2 procent. En månad är en sak – halvårsperspektivet ett annat. Våra månadsvisa prognoser har senaste halvåret på sin höjd varit fel med 0,2 procentenheter. Vår inflationsprognos för juni är 1,4 procent. I december pekar den på 0,7 procent. Inklusive felmarginal ligger vi således långt under inflationsmålet på 2,0 procent redan i juni. Trots det dominerar pessimismen diskussionen. De svenska marknadsräntornas utveckling tydliggör dissonansen ytterligare. Efter majinflationen släpptes gick marknadsräntorna ner då datan var just positiv. Ett argument för en sänkning helt enkelt – inte tvärtom.
Företag går under
Riksbanken har höjt räntan för att dämpa ekonomin. Men hur ser nuläget ut? Inflationen taktar mot nivåer under inflationsmålet, konkurser ökar, nyproduktionen krisar, arbetslösheten stiger, och de individer och företag med minst marginaler går under. Om man höjer räntan för att dämpa ekonomin, måste det omvända också gälla. Just nu finns behovet och utrymmet för lättnader.
Behåller Riksbanken styrräntan på 3,75 procent finns en stor risk att de måste sänka räntan med 50 punkter i augusti för att parera den alldeles för låga inflationen. Även om en dubbel räntesänkning är vad ekonomin då kommer att behöva är risken med det att internationella aktörer ser tveksamt på Riksbankens agerande. Bättre är därför att ge en enkel dos nu i stället för en dubbel senare.
Vissa hänvisar såklart till orosmoln och vill ta det säkra före det osäkra. Det resonemanget är fel. Orosmoln finns alltid, och det kommer alltid nya. Riksbanken kan inte köpa sig mer tid när bolag och hushåll går på knäna och får svårt att resa sig. Sammantaget visar datan att en sänkning är rimlig. Detta måste de förhålla oss till. Inte eventualiteter.
Annars är risken överhängande att svensk ekonomi helt i onödan kyls ner ytterligare
Riksbanken hade utrymme att hantera räntehöjningarna och Sveriges ekonomi mer varsamt. Förhoppningsvis börjar de nu lägga saker till rätta genom en sänkt ränta på torsdag. Annars är risken överhängande att svensk ekonomi helt i onödan kyls ner ytterligare. På den internationella arenan skulle en sänkning även visa på stabilitet och styrka i ett land som anses högt belånat och därför kontraintuitivt stärka kronan på samma sätt som den senaste sänkningen gjorde.
Riksbanken behöver ta på sig ledartröjan. Jag hoppas också att övriga experter analyserar frågan noggrannare och delar sin åsikt om vad de tycker ska göras snarare än att bara dela sina gissningar om vad utfallet blir.
Hemad Razavi, vd på Ordna Bolån