Något som inte uppmärksammats tillräckligt i klimatarbetet är jordbrukets och livsmedelsförsörjningens roll. Trots att en tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från maten. Huvudsakligen kommer det från jordbruket här och i de andra länder från vilka mat importeras. Sverige ligger i topp när det gäller livsmedelsbaserade klimatutsläpp enligt ny rapport från SLU av Elin Röös med flera.
Det kemikalieberoende jordbruk som dominerar i dag har ett allvarligt strukturellt problem som ligger bakom dess skadliga effekter på miljö och klimat. Gårdarna är kraftigt specialiserade. Dels finns det växtodlingsgårdar med huvudsakligen spannmål, dels djurgårdar. Båda är koncentrerade till olika regioner i landet. Spannmålsgårdarna är beroende av användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som hotar miljö, klimat och även människors hälsa. Djurgårdarna är beroende av importerade fodermedel.
Rädda klimatet
Ändå är det just jordbruket, som rätt utformat, på ett väsentligt sätt kan bidra till att rädda klimat och miljön. Kolet, som i form av koldioxid fortsätter att öka i atmosfären, måste tillbaka i det biologiska kretsloppet. Det kan bara ske genom fotosyntesen i den gröna växtligheten. Där intar jord och skogsbruk en nyckelroll.
En flerårig baljväxtvall med klöver alternativt lusern och gräs kan årligen binda 20 till 30 ton koldioxid per hektar. I en rätt utformad växtföljd med vall och en anpassad djurhållning med idisslare (kor och får) byggs en del av detta kol in i markens organiska substans liksom biologiskt fixerat kväve. I det som kallas ekologiskt kretsloppsjordbruk återförs växtnäring och organisk substans från grödor och djur i kretsloppet i stället för att som i dagens konventionella jordbruk belasta klimat och miljö.
Flerårig vallodling i växtföljd på all åker och ekologiska kretslopp i hela jordbruket skulle bidra till biologisk mångfald, bördighet och till att rädda klimatet. Det skulle också förhindra andra miljöhot som övergödningen av haven med döende havsbottnar och kemikalieanvändningen i jordbruket. Det visar bland annat en nyss slutförd studie av 30 ekologiska kretsloppsgårdar fördelade över hela landet genomfört vid Steinerhögskolans biodynamiska forskningsinstitut i Järna. Rapporten heter ”Framtidssäkrat jordbruk”. Tidigare har motsvarande studier med gårdar i hela Östersjöregionen visat samma resultat.
Fodret bör huvudsakligen vara grovfoder från vallar med fleråriga gräs och klöverväxter samt betesgräs från naturbeten
Vår forskningsstudie visar att livsmedelsproduktionens klimatbelastning skulle kunna minska med 90 procent och ge svensk självförsörjning om hela jordbruket läggs om till ekologiskt kretsloppsjordbruk. I dag importeras hälften av all mat. Resultaten från de första två åren publicerades år 2022 i tidskriften Sustainability och våra fortsatta studier är under vetenskaplig publicering.
Studierna visar hur ett sådant jordbruk också skulle kunna bli ekonomiskt möjligt utan att maten behöver bli dyrare. Vad som krävs är minskad konsumtion av kött särskilt från djur som äter det vi kan äta direkt till exempel gris och kyckling där uppfödningen baseras på utfodring med spannmål och importerad soja. Fodret bör huvudsakligen vara grovfoder från vallar med fleråriga gräs och klöverväxter samt betesgräs från naturbeten. Vallarna bör i sin tur ligga i växtföljd på all åker.
Behövs skärpning
Det behövs en ökning av den ekologiska odlingen de närmaste åren med målet att omfatta hela jordbruket. Detta i stället för dagens stagnation. Dessutom behövs en skärpning av kraven så att all ekologisk odling sker som ekologiskt kretsloppsjordbruk.
Ska vi klara klimatmålet måste kolet tillbaka i kretsloppet. Det kan bara ske genom fotosyntesen där kolet binds ur atmosfären. Flerårig vallodling i växtföljd behövs återinföras på all åker för att åter binda kolet. Det är vår förhoppning att detta beaktas i direktiven för den nya nationella livsmedelsstrategin med sikte mot 2030.
Artur Granstedt, agr dr, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk
Olof Thomsson, agr dr, forskare i miljösystemanalys
Lars Jonasson, agr dr, forskare i lantbruksekonomi