Replik
11/8 Höj standarden på svensk järnväg – tillsätt kriskommission
Det är lätt att hålla med Hans Sternlycke om att Sverige behöver återställa underhållsskulden för järnvägen så att tågen börjar hålla tiderna. Sternlycke uppskattar att detta skulle kosta cirka hundra miljarder, men han framför också ett krav på höghastighetståg som klarar 400 km/h vilket skulle kosta flera hundra miljarder.
Sternlycke menar att hans förslag om höghastighetståg Oslo - Göteborg - Malmö med flera sträckningar, skulle kunna självfinansieras och därför inte kräver några statliga anslag. Det är dock ett faktum att staten den närmaste tiden har ett stort investeringsutrymme som inte har funnits tidigare. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) öppnar för miljardlån i 25 år i tidningen Näringslivet och andra regeringsföreträdare öppnar för att det nu finns utrymme för stora statliga lån de närmaste åren. Bakgrunden är att statsskulden ska ligga på målvärdet cirka 35 procent av BNP, samt att den statliga skulden vid årsskiftet 2023/24 var nere på rekordlåga 31 procent och har en sjunkande tendens. Varje procentandel ökad statsskuld motsvarar cirka 60 miljarder. Det finns alltså ett unikt möjlighetsfönster för nya offensiva statliga investeringar.
Det är dock ett faktum att staten den närmaste tiden har ett stort investeringsutrymme som inte har funnits tidigare
Ska vi då satsa eller låna ut statens surt inbesparade pengar på höghastighetståg? Nej, eftersom det inte finns några höghastighetståg med denna topphastighet i kommersiell drift någonstans i världen.
Detta gäller dock inte magnettåg (EMS) som i kommersiell drift har bevisat att det kan nå en topphastighet på 430 km/h. Magnettåget i Shanghai har transporterat fler vagnar och passagerare än X-2000 i Sverige, sedan den kommersiella driftsstarten år 2003.
Sternlycke påstår att Skanska har lanserat ett billigare förslag för höghastighetståg på bro som kan byggas snabbt och med elementfabriker. Som jag visade i Ny Teknik är emellertid magnettåg ännu billigare att bygga på bro med prefabricering, beroende på bland annat mycket mindre betong i banan och klart lägre underhållskostnader. Magnettåg ger ännu kortare samhällsekonomiska återbetalningstider än alla höghastighetstågslösningar, till och med snabbare återbetalning för sträckan Göteborg – Malmö/Köpenhamn jämfört med Öresundsbron som i dag har utvärderats som en lyckad investering.
Unik möjlighet
Ska vi satsa på att utreda magnettåg? Det finns en unik möjlighet för oss svenskar att få kunskap om magnettågsteknologier som bygger på magnetisk upplyftning (maglev) eftersom den Internationella Maglev-konferensen hålls i Malmö 18 till 21 september. Där kommer ”state of the art” att visas upp för oss svenskar och var och en kan ta ställning. Vissa bidrag på konferensen jämför dessutom olika lösningar för snabba landtransporter.
Rune Wigblad, professor i Företagsekonomi med inr. Industriell ekonomi Strömstad akademi och Högskolan i Skövde och ordförande för DSMG, Den skandinaviska magnettåggruppen.