Mellan 7 oktober och 31 december 2023 rapporterades nära fem gånger fler antisemitiska brott jämfört samma period året innan, enligt Brå. Brott riktade mot just judiska mål. Inte israeliska. Exempel på sådana incidenter, som enligt IHRA-definitionen som Sverige tidigare har ställt sig bakom är uttryck för antisemitism, inkluderar slagord som "Israel mördare" utanför Stockholms synagoga på Förintelsens minnesdag och att Orwa Kadoura, vice ordförande för Vänsterpartiet i Malmö, delar en grov antisemitisk teckning på sociala medier.
Likt ett virus muterar, anpassas antisemitismen för att passa in i nya kontexter. Under medeltiden och renässansen utsattes judar för förföljelser och våld på grund av sin tro. Under 1800- och 1900-talen hade antisemitismen en rasbiologisk karaktär, vilken kulminerade i Förintelsen.
Efter Förintelsen har antisemitismen muterat igen. Klassiska antisemitiska föreställningar, såsom att judar styr världen, kontrollerar banker och är blodtörstiga, sprids återigen. Ordet ”jude” har dock ersatts av ”sionist”. I övrigt är nidbilderna lika.
Sionism är en rörelse som förespråkar det judiska folkets rätt till självbestämmande i sitt historiska hemland, Israel. Att vara sionist är att stödja Israels rätt att existera som en judisk stat. Den stora majoriteten av världens judar, liksom många icke-judar, är sionister. Antisionism innebär att ifrågasätta just detta folks rätt till självbestämmande.
Inom yttervänsterns narrativ framställs Israel ofta som symbolen för den onde kolonisatören och förtryckaren av den svagare parten. Islamistisk ideologi utnyttjar dessa idéer. Antisemitismen blir den enande och drivande kraften i två annars oförenliga ideologier.
Naturligtvis får man kritisera Israels regering, vilket även sker i Israel varje dag. Men när judarnas rätt till en egen stat förnekas, när judars religiösa och historiska anknytning till landet Israel ifrågasätts, eller när antisemitiska teman används för att beskriva sionister, då är det antisemitism.
Demonisering av Israel med osakliga anklagelser om folkmord, etnisk rensning, apartheid och urskillningslöst dödande av civila palestinier görs för att underminera den judiska statens legitimitet. Detta bidrar till att avhumanisera sionister och i förlängningen det judiska folket. Här skapas en farlig kraft som även har rättfärdigat diskriminering och våld, vilket kan leda till katastrofala konsekvenser.
Regeringens utredning "Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige" är ett bra första steg för att säkra förutsättningarna för svenskt-judiskt liv. Möjlighet för judiska skolor att expandera, säkerheten för judiska institutioner, rätten till omskärelse för pojkar (brit mila) och import av kosherkött är grundbultar för ett judiskt liv.
Utredningen föreslår att åtgärdsprogrammet mot antisemitism från 2022 förlängs. Tyvärr räcker inte det eftersom insatserna blir alltför generella för att hantera antisemitismens uttryck. Rasism riktas nedåt, mot de som anses mindervärdiga. Antisemitism är annorlunda – den riktas oftast uppåt, mot de som uppfattas som överlägsna. Lösningen är en självständig strategi mot antisemitism som erkänner antisionism som en form av antisemitism. De flesta EU-länder, inklusive Danmark, Tyskland och Österrike har redan självständiga strategier mot antisemitism, i enlighet med EU:s rekommendationer som kan tjäna som inspiration.
Regeringen bör därför:
– Utveckla och implementera en självständig nationell strategi mot antisemitism som är länkad till strategin för att stärka judiskt liv.
– Tillsätta en nationell samordnare för att leda, koordinera och implementera strategierna.
– Använda IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism i det konkreta arbetet för att identifiera och förstå antisemitismens olika uttryck.
4. Inkludera specifika, evidensbaserade åtgärder för att effektivt bekämpa antisemitism.
Det är avgörande att vi agerar nu. Annars riskerar vi att Sveriges synagogor blir museer över det judiska liv som en gång fanns.
Daniel Radomski, global strategichef för World Jewish Congress