Europasamarbetet har i över 70 år spelat en helt avgörande roll för att säkra freden och demokratin i Europa. Detta är fortsatt EU:s allra viktigaste uppdrag. I dag utkämpar Ukraina en heroisk strid i försvaret av landets existens och rätt att fullfölja befolkningens uttalade vilja att bli en del av den europeiska familjen. Samtidigt fattar parlamentet i Kyiv i snabb takt beslut om reformer för att göra EU-medlemskapet möjligt. Det är nu dags att EU beslutar om att starta förhandlingarna om Ukrainas EU-medlemskap. Det finns ingenting att vänta på.
Den 28 februari 2022, bara några dagar efter att Rysslands fullskaliga invasion inletts, ansökte Ukraina medlemskap i EU. När EU i juni samma år beviljade landet kandidatstatus följde det med en lista på krav från Bryssel som behöver uppfyllas innan medlemskapsförhandlingarna kan påbörjas.
Lyckats väl
Nära på tioårsdagen av Euromajdan-protesterna, för ett ukrainskt närmande till EU, rekommenderade EU-kommissionen rådet att Ukrainas medlemskapsförhandlingar kan starta. Kommissionens utvärdering av hur Ukraina hittills har nått upp till kraven visar att landet lyckats väl, även om reformer återstår att få på plats. Detta sker samtidigt som man tvingas försvara sig mot konstanta attacker från den ryska krigsmakten och brottas med enorma humanitära, ekonomiska och ekologiska umbäranden.
Samma beslutsamhet som Ukraina visar i sitt reformarbete måste vi visa dem. För samtidigt som kommissionen pekar på den positiva utvecklingen i sin rapport, så saknas en tillräckligt konkret plan för hur och när förhandlingarna om medlemskapet ska starta. Utan en tydligt utstakad väg till målet riskerar vi att så tvivel och osäkerhet hos de ukrainska beslutsfattarna med risk för att de tappar fart i det reformarbete som måste göras och som de i dag har ett kompakt folkligt stöd för. Sverige behöver driva på för en handlingskraftig och genomförbar plan för Ukraina och EU.
Liberalernas syn på Ukrainas väg in i EU sammanfattar vi i fem punkter.
– EU-toppmötet mellan stats- och regeringscheferna som hålls i Bryssel i december behöver mynna ut i ett beslut om att medlemskapsförhandlingarna med Ukraina med automatik inleds när de återstående kraven är uppfyllda. Det finns ingenting mer att vänta på.
– Under medlemskapsförhandlingarna bör det även finnas en tydlig färdplan som innebär att Ukraina i takt med att man uppfyller olika krav för att bli fullvärdig medlem stegvis blir en del av den inre marknaden och det säkerhetspolitiska samarbetet. Den stegvisa integrationen betyder inte skapandet av ett b-lag med färre rättigheter i EU, utan är ett sätt att möjliggöra utvidgningen med stark koppling till tydliga incitament.
För att EU ska kunna fortsätta fungera effektivt så kommer EU att behöva ta bort vetorätten i utrikes- och säkerhetspolitiken.
– Vi vill också att Ukraina inom kort får status som särskild observatör i EU, liknade det sätt som kandidatländerna fick inför den stora EU-utvidgningen 2004. På så sätt får ansvariga politiker och tjänstemän i Ukraina delta i det politiska arbetet i EU:s institutioner för att förbereda sitt medlemskap och EU får möjlighet till löpande kontakter med kollegorna från Ukraina.
– Under tiden som Ukraina tar de steg som krävs för att bli fullvärdig medlem behöver EU själv genomföra en omfattande reformagenda för utvidgningen. Under denna mandatperiod har EU skärpt kraven på att medlemsländerna ska leva upp till rättsstatens principer. Detta arbete måste fortsätta för att slå vakt om demokratin och rättsstatens principer i såväl gamla som nya medlemsländer.
Fler släppas in
– När EU växer och fler länder blir medlemmar ställer det krav på våra beslutsprocesser. Med fler länder och fler åsikter behöver beslutsfattandet bli mer effektivt och transparent för att kunna fungera. Redan i dag finns exempel på när vetorätten utnyttjas av enskilda medlemsländer för snäva nationella intressen och stoppar EU från att fatta viktiga beslut. För att EU ska kunna fortsätta fungera effektivt så kommer EU att behöva ta bort vetorätten i utrikes- och säkerhetspolitiken.
Alla kommande medlemsländer måste leva upp till EU:s krav. Men kriget i Ukraina har med brutal tydlighet visat faran i att vända grannländer ryggen och att överge dem i den geopolitiska kylan utanför EU-samarbetet. Fler länder står i dag på kö för att bli medlem i EU och måste släppas in i den europeiska värmen. Ukraina står först på tur.
Under de kommande åren behöver EU växa. Det ligger i vårt gemensamma intresse för att trygga fred, frihet och säkerhet i framtidens Europa.
Johan Pehrson (L) Partiledare
Karin Karlsbro (L) Europaparlamentariker