Vi kan följa hur hettan slagit till i Sydeuropa med temperaturer upp mot 40 grader med stora problem för befolkningen. Redan vid förra årets värmebölja över Europa uppskattas över 61.000 ha dött i sviterna av den intensiva värmen, enligt en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.
2018 hade en förhöjd dödlighet
Sommaren 2018 var en av de varmaste i modern tid och bjöd på rekordvärme i både Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund. Det observerades en förhöjd dödlighet med ungefär 700 fler dödsfall än normalt i Sverige. Överdödligheten inträffade främst bland särskilt utsatta grupper som till exempel äldre personer. På internationell nivå beräknar man att cirka 35 procent av alla värmerelaterade dödsfall är orsakade av klimatförändringarna redan idag.
Detta för att vi redan nu ser hur ett varmare klimat påverkar hälsan för många och i synnerhet individer med långvarig och kronisk sjukdom.
I slutet av 2021 kom Folkhälsomyndigheten med en analys av klimatförändringarnas påverkan på hälsan i Sverige. Denna risk- och sårbarhetsanalys skulle utgöra ett stöd till myndigheter, regioner och kommuner i arbetet med att klimatanpassning. Analysen är varmt välkommen. Detta för att vi redan nu ser hur ett varmare klimat påverkar hälsan för många och i synnerhet individer med långvarig och kronisk sjukdom.
Men när regeringen genomförde ett större nationellt klimatmöte i juni, främst med fokus på hur näringslivet kan bidra med för att minska utsläppen av klimatförändrande gaser, fanns ingen representation från patientorganisationer.
Som utbildad sjuksköterska, som varit verksam inom så väl akutvården som inom den kommunala vården, har jag på nära håll sett hur värmen kan påverka.
Det torde vara lätt för alla att förstå vad en hög temperatur kan innebära, inte minst för äldre som kan ha svårare att få vätska i sig och ha en god koll på sina läkemedel. Har man en skörhet, som en långvarig och kronisk diagnos ofta innebär, sedan tidigare är man i en mer utsatt position. Vi inom Riksförbundet HjärtLung är speciellt oroade för vad klimatförändringarna kommer innebära för personer med hjärt- kärl- eller lungsjukdom. Som utbildad sjuksköterska, som varit verksam inom så väl akutvården som inom den kommunala vården, har jag på nära håll sett hur värmen kan påverka.
Klimatanpassa hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvården och omsorgen måste klimatanpassas och det krävs insatser nu, men också en plan för hur vården ska kunna möta sjukdomstillstånd kopplade till ökad värme. Risken är att personer med sämre hälsa och socioekonomiska villkor kommer att drabbas hårdare av klimatförändringarna. SKR och regeringen måste nu mer fokuserat ta initiativ till vård för de som drabbas av den ökade värmen. Det gäller allt ifrån att vårdlokaler är klimatsäkrade till att personer som har hemtjänst får tillräckligt mycket vätska i sig.
Att patientperspektivet via civilsamhällets patientorganisationer inte var representerat på klimatmötet är därför olyckligt. På längre sikt kommer förändringarna i klimatet i kapp oss alla och konsekvenserna kommer att påverka hela samhället och i synnerhet de mest sköra.
Anders Åkesson, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung