Problemet är att Skolverket baserat sin bedömning utifrån hur populär utbildningen är bland ungdomar och inte från arbetsmarknadens behov. En ändring i skollagen har gjorts som innebär att skolhuvudmän måste ta hänsyn till arbetsmarknadens behov vid planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen. Skolverket har presenterat ett första planeringsunderlag som visar hur dagens utbud ser ut i förhållande till arbetsmarknadens behov.
Resultatet är tydligt. Skolverkets slutsats är att nuvarande utbildningsutbud inte alls möter efterfrågan på utbildning och arbetsmarknadens behov. Störst obalans finns på industrins områden.
I Skolverkets planeringsunderlag framgår att antalet platser på Industritekniska programmet behöver öka i landets samtliga 21 län både inom gymnasieskolan och inom yrkesutbildningen för vuxna (komvux). Skolverket konstaterar att inget annat område som industrins visar så stort behov.
Skriande kompetensbrist
Om inget görs kommer bristen på arbetskraft vara stort år 2035, skriver Skolverket, som också menar att detta beror på att bristen är stor redan i dag. Antalet som väntas examineras kommer inte vara i närheten av vad det borde vara, inte ens för att ersätta alla dem som lämnar arbetskraften genom pension. Denna bild är den svenska industrin mer än väl bekant med. Kompetensbristen är skriande, sex av tio industriföretag uppger att de behöver öka antalet anställda inom de närmsta tre åren.
Därför är Skolverkets slutsatser desto mer förvånande när det gäller teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Vid en regional nedbrytning av underlaget, har Skolverket nämligen bedömt att både teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet på flera platser är överdimensionerat. Den bedömningen gäller även för Västra Götaland.
Förklaringen till denna överraskande bedömning är att Skolverket utgått från söktrycket, alltså hur många ungdomar som söker sig till utbildningen. Elevers intresse är förvisso ett kriterium för dimensionering av utbildningar. Men arbetsmarknadens behov måste ha en mer framskjuten betydelse. Det är just av det skälet som den nya reformen har tillkommit.
Svensk industri behöver fler utbildade till industrin på alla nivåer och samtliga utbildningsvägar in mot industrin behöver stärkas
Om söktrycket är lågt, är det mer en fråga för branscher och utbildare att ta ett gemensamt ansvar för att det ökar, som man till exempel gör inom Teknikcollege.
Vår bild är tydlig. Antalet platser på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet behöver öka. Svensk industri behöver fler utbildade till industrin på alla nivåer och samtliga utbildningsvägar in mot industrin behöver stärkas. Vägen framåt blir nu viktig. Vi anser att Skolverket först och främst behöver rätta till den behovsbild som de första planeringsunderlagen visat.
Tydlig matchning
För tydlighetens skull, handlar detta inte om att ställa industritekniska programmet (yrkesutbildning) mot teknikprogrammet (teoretisk inriktad utbildning). Industrin behöver både praktiska teoretiker och teoretiska praktiker. Vi är alltså fortsatt eniga med Skolverket om att industrirelaterade utbildningar måste öka, både på ungdomsgymnasiet och på vux i landets samtliga 21 län. Även här i Västra Götaland. Men då måste man utgå ifrån att teknikprogrammet är en viktig del av de industrirelaterade utbildningarna. Och inte ledas till att tro att bristen på kompetens endast är ett problem som gäller yrkesutbildningarna.
En tydlig matchning mellan utbildningar och arbetsmarknadens behov är en bra start. Med rätt kriterier som grund finns möjligheten att dimensionera upp nödvändiga industriutbildningar. Det är något som svensk industri efterfrågat under lång tid.
Jannike Åhlgren, RISE och Regional ordförande Teknikcollege GR
Jan F Nilsson, IF Metall Göteborg
Pierre M Svensson, Unionen Göteborg
Katarina Atterström, Sveriges Ingenjörer Göteborg och Malmö.
Dan Sahlén, IKEM
Jessica Sjönell, ansvarig utbildningspolitik på IKEM
Roger Karlsson, Utbildningsdirektör NTI Gymnasiet/Academedia
Niklas Hellström, Teknikcollege Nösnäsgymnasiet
Anna Cato Moe, Academy manager Novo Energy AB
Riitta Elliot, Head of Learning development, Volvo Cars
Cecilia Hallengren Aronsson, Senior Vice President People & Culture, Volvo Group Trucks Technology
Gabriella Mjölnevik, Talent acquisition, Borealis
Susanna Bestelid, Regionchef Teknikföretagen Region Väst.