I regeringens omläggning av kriminalpolitiken genomförs ett grundläggande perspektivskifte: från fokus på gärningsmannen till att sätta brottsoffer och samhällets behov av skydd i centrum. Den som utsätts för brott ska kunna räkna med samhällets stöd och skydd.
En viktig del i det är att det ska vara enkelt för brottsoffer att tillvarata sin rätt efter att ha utsatts för ett brott. Men med dagens system lämnas många brottsoffer alltför ensamma i deras kamp för upprättelse.
Ett målsägandebiträde kan spela en avgörande roll för brottsoffers upplevelse av en trygg och rättssäker process. Det här gäller inte minst äldre brottsoffer som ofta är beroende av hjälp för att kunna navigera vad som kan uppfattas som en snårig rättsprocess. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, kan äldre ha svårare att hantera de praktiska och administrativa konsekvenserna av att ha blivit utsatt för ett brott.
Närstående gärningsman
Även enskilda som blivit utsatta för relationsvåld befinner sig i en särskilt utsatt situation. Att brotten normalt sker inom hemmets fyra väggar med en närstående som gärningsman, innebär att det ofta saknas vittnen och att det finns starka känslomässiga kopplingar mellan våldsutövare och våldsutsatt. Det gör att målsägandens egna uppgifter kan bli avgörande för en fällande dom, samtidigt som risken för påverkan när det gäller den utsattes medverkan i en förundersökning eller rättegång ökar.
I dag blir många brottsoffer också av med sitt målsägandebiträde efter tingsrättens dom. Bakgrunden till denna ordning är en reform från 2018, som innebär att ett målsägandebiträde inte automatiskt kvarstår i hovrätt och Högsta domstolen. Reformen motiverades med att behovet av målsägandebiträden ansågs ha minskat i och med att rättegången moderniserats, och skulle bidra till ett mer effektivt nyttjande av statens resurser.
När en förundersökning avser sexualbrott ska i dag en anmälan omedelbart göras om att ett målsägandebiträde ska utses
Skälen bakom reformen var goda, men erfarenheten från flera myndigheter, civilsamhälle och brottsoffer visar att lagändringen fått en negativ påverkan på brottsoffers upplevelse av processen i överrätt. I Domstolsverkets utvärdering av reformen pekar Åklagarmyndigheten, Sveriges advokatsamfund och Brottsoffermyndigheten på att lagstiftningen inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser brottsoffers behov av stöttning och information.
Nu tar vi fasta på dessa erfarenheter, och tillsätter en utredning som ska se över regelverket med uppdraget att föreslå hur rätten till målsägandebiträde i olika avseenden kan stärkas. Utredningen innehåller flera viktiga delar.
Utökas till fler brott
Den första frågan handlar om en stärkt rätt till målsägandebiträde vid exempelvis våld i nära relationer. När en förundersökning avser sexualbrott ska i dag en anmälan omedelbart göras om att ett målsägandebiträde ska utses. Med hänsyn till den utsatta position som personer i en våldsam relation befinner sig i ska utredaren ta ställning till om kravet att omedelbart anmäla behov av målsägandebiträde ska utökas till fler brott, så som brott i nära relation.
Den andra frågan handlar om hur rätten till målsägandebiträde för äldre brottsoffer kan stärkas. Att äldre får den information och det stöd de behöver under en rättsprocess är viktigt för att öka tryggheten hos äldre. Det finns därför skäl att se över regelverket för äldre målsägandens rätt till biträde.
Räkna med stöd
Den tredje frågan handlar om hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas, mot bakgrund av den kritik som riktats mot 2018 års reform. Det kan uppfattas som stötande att en gärningsman som har rätt till försvarare får företrädas av sin advokat i alla instanser, medan brottsoffret lämnas ensam, och frågan ska därför utredas.
Det här är viktiga åtgärder för att göra det lättare för brottsoffer att tillvarata sin rätt. Den som har fallit offer för brott ska kunna räkna med samhällets stöd och skydd – nu ser vi till att det blir verklighet.
Gunnar Strömmer (M), justitieminister
Paulina Brandberg (L), jämställdhetsminister
Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson