Fullskalig betydelseminskning

I dag använder svenska medier ordet fullskalig som ett sätt för att beskriva Rysslands invasion av Ukraina. Men frågan är om ordet börjat tappa sin betydelse i sammanhanget när det missbrukas konstant, skriver Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

De senaste åren har adjektivet fullskalig (med böjningsformerna fullskaligt och fullskaliga) förekommit i nyheterna. Framför allt har frasen ”Rysslands fullskaliga invasion” varit vanlig, och det var naturligtvis i samband med Rysslands (fullskaliga) invasion av Ukraina den 24 februari 2022 som ordet blev flitigt använt. I engelskspråkiga medier rapporterades det om ”Russia’s fullscale invasion”. Svenska medier tog efter.

Journalister och politiker har under några år hellre sagt och skrivit ”Rysslands fullskaliga invasion” än ”Rysslands invasion”. Det blir ett sätt att markera allvar och avsky utan att gå in på detaljer. Uttrycket blir starkare med fullskalig, men om man alltid gör detta tillägg finns risken att ordet mister sin betydelse.

ANNONS

Det finns andra sätt att markera sin avsky mot invasionen, till exempel med ord som samvetslös, hemsk och förfärlig. Om man säger ”samvetslös invasion” har man på ett värderande sätt beskrivit invasionen. I grammatiska termer är samvetslös ett adjektivattribut, en bestämning till huvudordet invasion.

När man i dag säger ”fullskalig invasion” har fullskalig snarast blivit ett epitet, ett stående attribut som inte behöver tolkas, ungefär som statsminister i ”statsminister Kristersson”. Inget behöver förklaras eller beskrivas. Det finns inga kriterier för vad som är en fullskalig eller storskalig invasion. Och några småskaliga invasioner har vi inte hört talas om.

Orden fullskalig, storskalig och småskalig har liksom så många andra ord, inte minst adjektiven, ofta en vag betydelse. Hur stort är ett stort hus, och hur långt bort ligger huset om det är lång väg dit?

Efterledet skalig är bildat till skala i betydelsen ’storleksförhållande mellan en avbildning och ett föremål eller ett område’. En ritning kan vara i skala 1/100, 1/1000 eller något liknande. Då är betydelsen noga preciserad och allt annat än vag.

Ordet skala används också i musikaliska sammanhang, men det kan vi bortse ifrån här. I exemplet en fullskalig kopia av Ostindiefararen Götheborg avses ett skeppsbygge i skala ett till ett, alltså ett precist mått. Så är det inte när vi hör om en fullskalig invasion.

ANNONS

Nu menar jag inte att vi bara ska använda ordet fullskaligt i den här exakta betydelsen av skala ett till ett. Ordet kan givetvis användas bildligt. Det går utmärkt att säga att det behövs ”en fullskalig satsning på barns läsande”. I ett sådant påstående är det meningen att vi ska tolka innebörden i ordet fullskalig. Man avser att satsningen ska vara mycket mer omfattande än vad som görs i dag.

Ordet storskaligt har alltid en vag betydelse. Säger man att det finns en risk för ett ”storskaligt krig i Mellanöstern”, menar man kriget riskerar att bli större och mer omfattande än det är i dag. Däremot anges inte hur stort eller omfattande det skulle vara.

Detta sätt att använda ord som storskalig och fullskalig är naturligtvis helt i sin ordning. Vi anger att något är stort och omfattande i jämförelse med hur det är i dag. Det problematiska är när ”Rysslands invasion” alltid omtalas som ”Rysslands fullskaliga invasion”. Då förlorar ordet fullskalig mycket av sin betydelse.

Här, liksom i alla andra, ska vi vara rädda om ordens betydelse. Ord ska brukas, inte missbrukas.

Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska

ANNONS