Arbetsgruppen för kultur, idrott och fritid presenterade i november en analys som visar att stora delar av vår befolkning lever i skilda världar. Årtionden av press på välfärden, marknadslösningar och avregleringar påverkar vårt samhälle negativt. Vi ser att många barn och unga mår sämre än tidigare generationer och rör sig i för liten utsträckning. Klassbakgrund avgör alltmer i hur stor utsträckning du har en aktiv fritid och ohälsan går i arv. Barn och unga från socioekonomiskt eftersatta stadsdelar deltar dessutom i lägre utsträckning i skolornas fritidsverksamhet. Kostnadskrisen som drabbar Sverige tvingar nu allt fler föräldrar att välja bort fritidsaktiviteter eller kultur för sina barn.
Samhällsutvecklingen innebär att allt fler unga riskerar att ställas utanför från start. Vi ser hur negativa krafter, inte minst gängkriminella, står med öppna armar för att erbjuda barn och unga en alternativ gemenskap. Vi vet att risken för att hamna i kriminella miljöer är högre i våra mest eftersatta områden där också deltagande i fritidshemmen är lägst. Hela samhället letar efter sätt att bemöta detta hot. Stort fokus ägnas åt repressiva lösningar. Men som forskningen visar så handlar lösningarna om mer än bara straffsystemets utformning. Vi måste gå på grundorsakerna till varför allt fler unga hamnar i fel miljöer. För att bygga en starkare samhällsgemenskap krävs ett batteri av insatser och stora genomgripande reformer.
Vi ser hur negativa krafter, inte minst gängkriminella, står med öppna armar för att erbjuda barn och unga en alternativ gemenskap
Vi presenterade nyligen en viktig byggsten: avgiftsfritt fritids och ett fritidslyft för alla barn. Det är en omfattande välfärdsreform. I ett första steg ska alla från förskoleklass till lågstadiets årskurs 1-3 omfattas av reformen. I ett andra steg ska reformen även omfatta barn i årskurs 4-6. Reformen genomförs stegvis 2026-2030. Beroende på hur förslaget genomförs uppskattar vi kostnaden till 6-7 miljarder kronor
Utgångspunkten för reformen är barnens bästa. Fler barn får tillgång till fritidshemmets utbildning och därigenom en meningsfull fritid, med lärande, utveckling, kultur och fysisk aktivitet. Vi vill i lag förtydliga skolan och fritidshemmens ansvar för rörelse och hälsa. Genom att fritids blir kostnadsfritt bidrar reformen till mer jämlika villkor för barn och elever i Sverige samt till att minska klyftor mellan barn på grund av deras olika förutsättningar i levnadsvillkor.
Stängs ute
Fritids har en unik möjlighet att nå alla barn oavsett föräldrarnas bakgrund. Problemet i dag är att tiotusentals barn och unga stängs ute på grund av regelverket och andra har inte råd.
Hösten 2023 var omkring 418 600 barn (6–9 år) inskrivna i fritidshem. Det innebär att omkring 76 900 barn i samma åldrar inte var inskrivna i fritidshem. Barn som i stället går hem till en tom lägenhet eller drar runt på gator och torg.
Dessutom pressas i dag fritidsverksamheterna hårt då vi ser att allt fler barn är inskrivna men att personaltätheten har minskat sen 1990-talet. Därför vill vi också se en massiv satsning på ett kvalitetslyft av fritids. Vi vill kraftigt bygga ut personaltätheten med mål om 90-talets nivåer; det inkluderar lärare i fritidshem, fritidsledare, barnskötare och skolgårdslärare. Vi vill även se en särskild satsning på mellanstadiebarnen, där fritidsverksamhet, idrott, kulturskola, föreningsliv och skola ges möjligheter att göra kostnadsfria och öppna verksamheter och där föreningar kan arbeta uppsökande.
Ekonomisk ojämlikhet
Även rastverksamheten bör byggas ut, med framför allt fysisk aktivitet. Barn och unga har aldrig rört på sig så lite som idag. Åtskilliga undersökningar visar hur det hänger ihop med ekonomisk ojämlikhet. En omfattande satsning på fritids, inklusive en tydligare skrivning i läroplanen om daglig rörelse, skulle leda till mer rörelse för alla barn, men göra störst skillnad för de som rör sig minst. Vi föreslår att särskilda statsbidrag införs för detta.
Vi vill ta fritids in i 2030-talet. Vår reform ger alla en chans till en god uppväxt och bättre fritid – något som i en förlängning ökar samhällsgemenskapen och bidrar till ett starkare Sverige.
Mattias Vepsä (S), riksdagsledamot och sammankallande S-arbetsgruppen Ökad Samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid
Emma Fastesson Lindgren (S), tidigare ordförande S-studenter
Lasse Johansson (S), ordförande kultur- och fritidsnämnden Kalmar kommun
Jenny Åkervall (S), sekreterare i arbetsgruppen samt chefredaktör för Aktuellt i Politiken