Replik 11/7 - Nu ska lärare även trolla bort psykisk ohälsa med undervisning
Lärare kan inte trolla bort psykisk ohälsa bland unga, skriver gymnasieläraren Filippa Mannerheim i en debattartikel. Inte alla samhällsproblem kan lösas genom ett tillägg till läroplanen. Hon har förstås rätt – vi kan inte inrymma all världens kunskap i skolans redan späckade läroplan. Där ryms bara det allra viktigaste. Nämligen kunskap som rustar våra unga för livet.
I dag har varannan niondeklassare återkommande psykiska besvär. Det är en fördubbling sedan 1980-talet av besvär som nedstämdhet, oro och sömnproblem. Förutom lidandet det medför ökar det risken för skolmisslyckanden, stök i klassrummet och i värsta fall tappad livslust. Självmord är i dag den vanligaste dödsorsaken bland unga vuxna.
Mannerheim har en viktig poäng. Alla politiska hjärtefrågor kan inte glidtacklas in i läroplanen.
Mycket behöver göras. Mannerheim lyfter flera viktiga pusselbitar: resurser till skolan, god arbetsmiljö för lärarna och en stark elevhälsa. Men så har vi också Världshälsoorganisationens främsta rekommendation som de anser att alla länder bör erbjuda sina unga: undervisning i psykisk hälsa.
Sällsynt goda grunder
Hälsoundervisning har varit ett självklart inslag i skolan sedan 1800-talet. Förutom fysisk och sexuell hälsa så står även psykisk hälsa inskrivet i grundskolans läroplan sedan 1980. Tyvärr visar Skolinspektionens granskningar att det oftast glöms bort. Bara en av fem får lära sig om stress, och viktiga begrepp som motivation och självkänsla är sällsynt. Lärare uppger i intervjuer att man behöver tydligare formuleringar i läroplanen och fortbildning om psykisk hälsa.
Mannerheim har en viktig poäng. Alla politiska hjärtefrågor kan inte glidtacklas in i läroplanen. Men detta förslag vilar på sällsynt goda grunder. Flera myndigheter som Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för unga och civilsamhällesfrågor och Barnombudsmannen har rekommenderat en satsning på skolundervisning i psykisk hälsa. EU-kommissionen har rekommenderat alla medlemsländer att göra det, eftersom forskning visar att det förbättrar skolresultaten. Finland, Norge och Danmark har redan gjort motsvarande översyn. Sverige är sist på bollen i Norden.
Vi pratar alltså inte om gruppterapi, utan helt vanlig hälsoundervisning.
Forskningssammanställningar från SBU visar att liten insats kan ge stora resultat. Enkla övningar på 15-30 minuter i lågstadiet om hur man sätter ord på och hanterar känslor kan ge effekt under hela uppväxten. Några lektioner i högstadiet om stresshantering och sunda digitala vanor kan leda till bättre sömn och ökat studiefokus. Vi pratar alltså inte om gruppterapi, utan helt vanlig hälsoundervisning. Likt den lärare redan håller idag men med fokus på psykisk hälsa.
Alla vinner, visar forskning. Betygen stiger i takt med elevernas mående. Utagerande beteende och stök i klassrummet minskar. Lärare slipper bli ställföreträdande terapeuter när färre drabbas av ångest och problematisk skolfrånvaro.
Backas av flera
I Sverige backas förslaget av 34 ideella organisationer som Bris, Friends och Unicef genom kampanjen Psykisk hälsa på schemat. Unga själva har drivit frågan i åratal och Sveriges elevorganisationer, elevhälsans professionsförbund och flera tongivande lärare och skolledare står bakom. Vi anser att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att realisera myndigheternas rekommendation om stärkt undervisning i psykisk hälsa.
Vi håller med Mannerheim att det sista lärare behöver är ännu en arbetsuppgift utan förutsättningar att genomföra den. Det förlorar alla på. Därför efterfrågar vi även att utredningen besvarar vilket stöd skolor och lärare ska få för en smidig och välfungerande implementering. Hur undervisningen genomförs är till syvende och sist upp till den enskilda läraren, men både lärare och skolor ska ges goda förutsättningar i form av utrymme och möjligheter till fortbildning. Elevhälsan kan vara en viktig resurs.
Våra unga har rätt till denna livsviktiga kunskap om sin egen hälsa. Det leder inte bara till högre välbefinnande och bättre studieresultat för eleverna – utan också en trevligare arbetsmiljö för lärarna.
Siri Helle, talesperson för Psykisk hälsa på schemat