Enbart i Köping beräknas man spara in 300 000 kronor per år på mjölkstoppet, skriver debattören.
Enbart i Köping beräknas man spara in 300 000 kronor per år på mjölkstoppet, skriver debattören. Bild: Tommy Feldth

Inför mjölkstopp i skolan – vatten är ett bättre val

Svensk skola borde sluta servera mjölk inte bara för att det är ett sätt att spara skattepengar i svåra tider, utan även eftersom mjölkens hälsonytta kan ifrågasättas och eftersom det är en produkt som påverkar miljön negativt, skriver Rasmus S. Andersson.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Förra veckan rapporterades det att Köping kommun inför ett mjölkstopp på deras skolor för att få ned kostnaderna. Det är inte en beklaglig åtgärd utan en åtråvärd sådan. Ett permanent mjölkstopp måste ske på varje svensk skola – för ekonomin och miljön.

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Ett klokt uttryck som bör vara ett nödvändigt förhållningssätt till skattebetalarnas pengar från politikernas sida. De skattemedel som vi betalar in ska gå till det väsentliga. Den enorma apparat som svenska skattebetalare tvingas bistå till för att upprätthålla en påtvingad doktrin om att mjölk behövs är förödande. Enbart i Köping beräknas man spara in 300 000 kronor per år på mjölkstoppet. Om alla svenska kommuner skulle spara in liknande per år skulle man spara in över 150 miljoner.

ANNONS

Ökad inflation är fel anledning till mjölkstopp, men det är ändock en välkomnad insikt kring vad som är oumbärligt och vad som är slöseri med medborgares hårt inarbetade pengar. Ett lands möjlighet till att förvärva en enorm förmögenhet av individers pengar för att sedan spendera hejdlöst med samma förmögenhet på socialistisk extravagans är inte förenligt med vad en stat bör ägna sig åt.

Skattebetalarnas pengar bör definitivt inte gå till produkter som bidrar till att driva på klimatförändringar

Givetvis är inte detta endast en fråga om vad våra gemensamma medel bör gå till utan också en fråga om mjölkens plats i svensk skola i vår tid. De absoluta fördelarna med mjölken anses vara allt färre medan nackdelarna är alltmer flagranta. Mjölkens såväl som kons effekt på miljön är märkbar. Idisslare står för så mycket som 30,6 procent av de mänskligt skapta metanutsläppen i världen.

Klimatomställningen i Sverige bör omfatta alla sektorer, inklusive den svenska skolan. Ty svensk skola bör inte uppmuntra till nyttjandet av en produkt som inte är behövlig för ungdomars hälsa och som påverkar miljön negativt. Den typen av produkter har alla individer rätten till att inhandla själva, men skattebetalarnas pengar bör definitivt inte gå till produkter som bidrar till att driva på klimatförändringar.

Ett ohållbart paradigm

Några få menar att mjölk är en väsentlighet för att kroppen ska växa upp ordentligt. Argumentet att mjölk får benen att växa har du troligen hört. Professorn Walter Willett från Harvard menar dock att mjölken samtidigt ökar risken för benfrakturer på grund av mjölkens effekt på benlängd, i synnerhet män som konsumerat mycket mjölk under barndomen.

ANNONS

Mjölk är främst ett enkelt tillvägagångssätt för att tillgodose våra näringsbehov. Anledningen till att vissa trycker på mjölkens betydelse är för att vi inte får i oss tillräckligt av frukt och grönt som ger oss dessa ämnen. Lösningen är följaktligen inte ett fortsatt stöd för ett ohållbart paradigm, utan att sätta stopp för det som belastar medborgarnas plånböcker och naturens hälsa.

Så vad ska elever dricka i stället i svensk skola? Den viktigaste och mest naturliga drycken av dem alla, som varelser i miljarder år har förlitat sig på – vatten. På så vis tar vi ett steg bort från skatteslöseriet och ett steg mot ett mer miljövänligt samhälle.

Rasmus S. Andersson, statsvetarstudent

LÄS MER:Nationalklenoden som naggats i kanten

LÄS MER:Havredrycken Oatly är inte längre det goda valet

LÄS MER:Forskare kräver varningar på ultraprocessad mat

ANNONS