Införandet av regelbundet nyhetstittande på högstadiet skulle spela en viktig roll i att stärka elevernas kritiska tänkande och deras förståelse för omvärlden de lever i. Det skulle dessutom främja respekt för andras åsikter och väcka ett samhällsengagemang som i förlängningen kan leda till ökat deltagande i föreningslivet. Ett starkt föreningsliv har visat sig vara en viktig faktor för demokratisk utveckling och ökad tillit för samhällets institutioner.
Ett relevant exempel på detta är Robert D. Putnams studie Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy från 1993. Putnam visade att regionerna i norra Italien, där civilsamhället och föreningslivet är starkt, präglades av effektivare institutioner, bättre politisk styrning och lägre korruption. I södra Italien, där engagemanget i civilsamhället var svagare, ledde detta till lägre tillit för myndigheter och ineffektivare politisk styrning. Detta exempel illustrerar hur samhällsengagemang och kritisk nyhetskonsumtion kan bidra till att skapa ett starkare och mer demokratiskt samhälle.
Öka elevernas intresse
Genom att införa regelbundet nyhetstittande i skolan kan man i pedagogiskt syfte öka elevernas intresse för samhällsfrågor. Detta skulle även gynna deras kritiska tänkande samt förbättra deras förmåga att förstå både skriftlig och verbal information. Nyheterna skulle kunna integreras i ämnen som samhällskunskap och svenska, vilket kan bidra till att skapa en starkare koppling mellan aktuella händelser och den teoretiska undervisningen.
Forskning visar dessutom att visuella medier kan vara särskilt fördelaktigt för elever med kognitiva funktionsnedsättningar då informationen blir lättare att processa.
För att maximera denna metod bör nyheterna följas upp med diskussioner i klassrummet. Detta skulle ge eleverna möjlighet att reflektera över innehållet och utveckla sina egna ståndpunkter. Diskussionsmomentet kan också stärka elevernas förståelse för yttrande- och åsiktsfrihet och därmed bidra till att forma dem till aktiva och medvetna medborgare.
Nyhetstittande i skolan skulle därmed kunna bidra till att minska kunskapsklyftorna i samhället
Frågan är särskilt aktuell då ungdomar i allt högre utsträckning konsumerar sin nyhetsinformation via sociala medier som ofta saknar vetenskaplig grund. Detta öppnar upp för att unga människor riskerar att radikaliseras.
Vidare finns det många ungdomar som växer upp i hushåll med språksvaga föräldrar och därför inte har samma tillgång till svensk nyhetsrapportering som barn i svenskfödda familjer. Nyhetstittande i skolan skulle därmed kunna bidra till att minska kunskapsklyftorna i samhället.
Införandet av nyhetstittande i högstadiet skulle inte bara stärka elevernas kritiska tänkande och samhällsengagemang, utan också främja integration och demokratisk utveckling. Det är ett initiativ som gagnar alla elever, oavsett bakgrund, och som på sikt kan bidra till ett mer demokratiskt och sammanhållet samhälle.
Peter Horntvedt, fritidspolitiker för Moderaterna
*skriver som privatperson