Sommarlovet närmar sig. Tyvärr kommer även detta år ungefär 15 procent av Sveriges niondeklassare – över 17 000 barn – att lämna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det saknas inte förslag på hur krisande skolor kan förbättras. Å ena sidan förespråkas särskilda åtgärder för att stötta skolor, exempelvis kvalitetsarbete, ledarskap, lärarsamarbete, undervisningsanpassningar, höga förväntningar på eleverna, trygghet och studiero samt hälsofrämjande insatser. Å andra sidan presenteras breda universallösningar för att åtgärda problem – ökad lärarbehörighet, mer motiverade elever, eller en skärmfri undervisning.
Båda synsätten har sina utmaningar. En enda lösning för alla skolor är sällan effektiv. Elevunderlag och placering påverkar skolornas förutsättningar. Det är stor skillnad på små byskolor, skolor i välbärgade områden, och skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Omfattande åtgärdspaket kan också vara problematiska. Även om föreslagna åtgärder baseras på forskning och erfarenhet kräver de ofta orealistiska resurser.
Flera vägar till framgång
I en ny forskningsstudie erbjuder vi ett alternativ till universallösningar och checklistor. Vi har undersökt alla högstadieskolor i Sverige mellan 2008 och 2019 för att identifiera vad som kan hjälpa de svagaste skolorna att förbättras. Studien innefattar den ”sämsta fjärdedelen” (369 skolor) där många grundskoleelever avslutar sin skolgång utan fullständiga betyg. Av dessa lyckades 42 skolor vända utvecklingen och nå en medelgod nivå. Studien visar att det finns flera vägar till framgång. Det finns ingen mirakelmedicin, men skolor behöver inte heller förändra allt samtidigt.
Studien visar på tre alternativa vägar till skolförbättring: En gräsrotsväg där lärarna ökar sitt samarbete och rektorn förbättrar sitt fokus på elevresultat. En toppstyrd väg där huvudmannen stöttar skolan med uppföljning och resultanalys och rektorn engagerar sig mer i elevernas lärande. Slutligen ser vi en väg där huvudmannen stärker sitt systematiska kvalitetsarbete samtidigt som lärarna höjer förväntningarna på eleverna. Vilken av vägarna som är bäst beror på skolans kontext. Gräsrotsvägen verkar t ex vara mest effektiv för socioekonomiskt utsatta skolor där lärarna tillsammans med rektor gör gemensam sak för att vända en negativ trend. Den toppstyrda vägen fungerar bäst om skolan inte är under press utifrån, vilket ofta verkar vara fallet på landsbygden. Här kan det räcka med systematiskt stöd från huvudmannen och höjda förväntningar på eleverna för att vända en skola.
Skolvändningar sker faktiskt ofta utan att allehanda rekommenderade faktorer för skolframgång är uppfyllda
Vi undersökte även de skolor som inte lyckades vända resultaten. Gemensamt för dessa var bristen på lärarsamarbete. Trots att dessa skolor hade andra grundläggande faktorer på plats saknades ett fungerande lärarsamarbete, vilket betonar vikten av att inkludera sådana ”mjuka” faktorer i förbättringsstrategin.
Till beslutsfattare visar studien på vikten av att göra en grundlig och systematisk analys av skolans förutsättningar innan åtgärder vidtas. Finns några förbättringsfaktorer redan på plats? Var är skolan lokaliserad? Fungerar ledarskap och medarbetarskap väl? Hur resursstark är huvudmannen? Vilken typ av elever har skolan?
Denna forskning kan ingjuta hopp för de som jobbar med att vända en negativ utveckling på landets skolor. Lågpresterande skolor som påbörjar det förändringsarbete som krävs för att uppnå en förbättring arbetar ofta i stressiga miljöer med tryck från föräldrar, privata eller kommunala huvudmän, lokalsamhälle och media. Skolvändningar sker faktiskt ofta utan att allehanda rekommenderade faktorer för skolframgång är uppfyllda. Vår studie visar värdet av att inventera och kategorisera dåligt presterande skolor innan man påbörjar storskaliga skolutvecklingsinitiativ för att bättre kunna rikta insatserna.
Precis som det finns flera sätt att förbättra en skola finns det sannolikt olika vägar att lösa andra komplexa samhällsproblem, såsom att integrera långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden eller att vända en kommun med nedåtgående ekonomisk utveckling. I stället för att förespråka en mängd olika eller en enda lösning bör man noggrant undersöka vilka kombinationer av åtgärder som leder till framgång, och under vilka omständigheter de är mest effektiva.
Stefan Arora-Jonsson, professor
Ema Demir, fil. dr.
Axel Norgren, doktorand
Karl Wennberg, professor