Nu uppmanar vi Nordiska ministerrådet att lyfta frågan om en krisberedskap som inkluderar alla. Personer med funktionsnedsättning drabbas särskilt allvarligt i kriser och situationer när samhällets skyddsnät utmanas. Rättigheter till tillgänglig information, skydd, stöd, vård, utbildning och arbete uppfylls ofta inte på ett adekvat sätt.
Under coronapandemin drabbades många personer med funktionsnedsättning av inställda vårdinsatser, daglig verksamhet och annat stöd. Många uppgav en sämre psykisk hälsa som en konsekvens av begränsningar i livssituationen, isolering, sämre ekonomi, ökad oro och nedstämdhet.
Sämre mående
I Sverige hade många barn och elever med funktionsnedsättning i skolan svårt att ställa om till digital undervisning och fick inte det stöd de hade rätt till. Detsamma gällde arbetslivet där restriktioner och distansarbete ledde till arbetslöshet men också till isolering och sämre mående för många.
Statistik från Sverige visar att dödligheten av corona var hög, inte bara bland äldre, utan särskilt bland personer med funktionsnedsättning i olika stödboenden och med personlig assistans. Den svenska coronakommissionen påpekade senare att frånvaron av en plan för att skydda riskgrupper innebar att tidigare och ytterligare åtgärder borde ha vidtagits för att försöka bromsa smittspridningen av viruset.
De andra nordiska länderna delar liknande erfarenheter, i Grönland saknades tillgänglig information under pandemin, i Danmark och Färöarna har inte civilsamhället tillfrågats om hur personer med funktionsnedsättning påverkats under pandemin. I Norge genomfördes mycket strikta smittskyddsåtgärder som medförde att stödinsatser försvann och assistans lämnades till anhöriga.
Under flyktingmottagandet har åtgärder saknats för att säkerställa rättigheterna för personer med funktionsnedsättning
Även i samband med de nordiska ländernas mottagande av flyktingar från Ukraina har personer med funktionsnedsättning drabbats hårt. Åtgärder har saknats för att säkerställa rättigheterna för migranter med funktionsnedsättning. Det kan handla om brist på tillgänglig kommunikation, tillgängliga boenden, tillräcklig försörjning, hjälpmedel samt vård och stöd för att komma ut på arbetsmarknaden.
I samtliga nordiska länder pågår en ekonomisk tillbakagång och en oroande utveckling där rättigheter för personer med funktionsnedsättning i form av välfärd är det första som ifrågasätts.
I samtliga nordiska länder saknas statistik och forskning som kan förbättra motståndskraften och beredskap inför framtida kriser för personer med funktionsnedsättningar.
Involveras i planeringen
De nordiska ländernas respektive regeringar behöver påminnas om de rättigheter som personer med funktionsnedsättning åtnjuter genom FN:s funktionsrättskonvention.
Vårt medskick till det Nordiska ministerrådet är att uppmana de nordiska ländernas respektive regeringar att i enlighet med FN:s funktionsrättskonvention:
– se till att samtliga politiska beslut föregås av en konsekvensanalys utifrån konventionen.
– se till att funktionsrättsrörelsen involveras i planeringen av krisberedskap
– vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning som är i risksituationer, däribland väpnad konflikt, humanitära nödlägen och naturkatastrofer.
– erkänna rätten för personer med funktionsnedsättning till fri rörlighet, frihet att välja bosättningsort och till ett medborgarskap på lika villkor som andra.
Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Eva Buschmann, ordförande, FFO - Funksjonshemmedes fellesorganisasjon, Norge
Anna Caldén, Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Finland
Alma Ýr Ingólfsdóttir, ordförande ÖBÍ, Isländska funktionshindersalliansen, Island
Christina Johnsen, Repræsentant for NIIK, Grönland
Tóra við Keldu, ordförande MEGD, Faroese Disablity Organizations, Färöarna
Pirkko Mahlamäki, Handikappforum Finland, ordförande i European Disability Forums kvinnokommitté, Finland
Thorkild Olesen, Danske Handicaporganisationer, Danmark
Karl Wahlman, verksamhetsledare. Funktionsrätt Åland