De utgör en balans mellan militär nödvändighet och humanitet. Det handlar om att endast rikta attacker mot militära mål, att alltid iaktta proportionalitet och försiktighet då det finns risker för civila skador, begränsning av vissa vapen och skyldigheten att behandla dem som inte deltar i striderna på ett humant sätt, skriver debattörerna.
De utgör en balans mellan militär nödvändighet och humanitet. Det handlar om att endast rikta attacker mot militära mål, att alltid iaktta proportionalitet och försiktighet då det finns risker för civila skador, begränsning av vissa vapen och skyldigheten att behandla dem som inte deltar i striderna på ett humant sätt, skriver debattörerna. Bild: Abdel Kareem Hana

Kritisera inte krigets spelregler – problemet är att de inte följs

Även krig har lagar. Genèvekonventionerna fyller i veckan 75 år. Trots det fortsätter övergrepp och våld mot civila i konflikter. Det leder till kritik om att reglerna skulle vara verkningslösa. Men kritiken borde riktas mot efterlevnaden. Utan detta regelverk har vi ingenting, menar Anna Hägg-Sjöquist och Anders Pedersen.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Vi är alla vittnen till det enorma lidande som orsakas av väpnade konflikter: i Israel och Gaza, Ryssland och Ukraina. I Etiopien, där hundratusentals människor dödades i sammandrabbningarna och i Sudan, där 8 miljoner människor har fördrivits på grund av strider.

Dagens fyra Genèvekonventioner gäller sedan 1949. Ursprunget är schweizaren Henry Dunants idé om en opartisk och neutral humanitär organisation för att hjälpa krigets offer. Han skapade inte bara Röda Korset − med dess unika mandat i Genèvekonventionerna – utan är föregångare till humanitära organisationer såsom vi känner dem i dag.

Krigets lagar finns för att hålla tillbaka mänsklighetens värsta instinkter, en barriär mot brutalitet för att bevara vägar till fred. Reglerna syftar till att minimera mänskligt lidande genom att förbjuda till exempel våldtäkt, tortyr, attacker mot civilbefolkningen och avrättningar av krigsfångar.

ANNONS

Militära mål

De utgör en balans mellan militär nödvändighet och humanitet. Det handlar om att endast rikta attacker mot militära mål, att alltid iaktta proportionalitet och försiktighet då det finns risker för civila skador, begränsning av vissa vapen och skyldigheten att behandla dem som inte deltar i striderna på ett humant sätt.

Förra året registrerade Internationella rödakorskommittén (ICRC) omkring 120 väpnade konflikter globalt. De involverade mer än 60 stater och cirka 120 icke-statliga väpnade grupper. Dagens krig utkämpas främst i städer och tätbebyggda områden. På dessa platser är skyldigheten att upprätthålla principerna om åtskillnad mellan civilt och militärt, proportionalitet och försiktighet, ännu svårare att iaktta än på ett öppet slagfält. Civila betalar ett högt pris. De fångas i korselden och tvångsförflyttas, riskerar att bli måltavla, medan nödvändig infrastruktur förstörs. Även sjukvården hamnar i skottlinjen. Paradoxen är att just när den behövs som bäst är tillgång på vård allra sämst, trots att vården har rätt till skydd. Även krigsfångar, som löper stor risk för övergrepp och misshandel ska respekteras och skyddas.

Det råder ingen tvekan om att den internationella humanitära rätten i sitt skydd av civila och de som är satta ur strid är viktigare än någonsin

Att säkerställa tillträde till drabbade befolkningar och fångar är en utmaning i konfliktsituationer. Tvivel och kritik mot vår neutralitet i konflikter kan uppstå, men vi på Röda Korset väljer aldrig sida. Det är denna principiella och konsekventa roll som gör det möjligt att nå fram.

ANNONS

Varje dag räddas liv genom krigets lagar och lidande undviks. Hjälp och skydd ges till miljontals människor. Splittrade familjemedlemmar efterforskas och återförenas, krigsfångar besöks. 2023 besökte ICRC hela 885 platser för internering/fängelse med 837 000 personer för att säkerställa att de behandlades humant.

Det råder ingen tvekan om att den internationella humanitära rätten i sitt skydd av civila och de som är satta ur strid är viktigare än någonsin. Bristen på efterlevnad gör att betydligt mer måste göras. I oktober träffas staterna och Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen i Genève. Syftet är inte att förhandla fram nya konventioner utan skärpa efterlevnaden av de regler som finns. Sverige har en lång tradition som försvarare av internationell humanitär rätt. Den rösten behöver vara tydlig och stark i dag. Alla stater har en skyldighet att påverka efterlevnaden av Genèvekonventionerna.

Humanitär rätt respekteras

I en tid med minskad respekt för internationell humanitär rätt behövs ett förnyat och förstärkt engagemang från det internationella samfundets sida. Det är vår förhoppning att Sverige griper tillfället i akt vid den Internationella konferensen och verkar för följande:

– I dagens polariserade värld är det viktigt att staterna bekräftar sitt engagemang för humanitet och gör efterlevnad av internationell humanitär rätt till en politisk prioritet.

ANNONS

– Förebyggande åtgärder måste vidtas för att undvika onödigt mänskligt lidande. Det innebär att ha alla verktyg redo för att säkerställa att internationell humanitär rätt respekteras om en konflikt bryter ut och förhindra brott mot reglerna. Stater måste förbereda sig i fredstid för att uppnå detta.

– Krig utan regler innebär lidande utan slut. Respekt för internationell humanitär rätt banar väg för fred.

Anna Hägg-Sjöquist, ordförande Svenska Röda Korset

Anders Pedersen, internationell chef Svenska Röda Korset

ANNONS