Den accelererande utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) tros få betydande effekter på såväl arbetsmarknaden som samhället. I internationell jämförelse ligger Sverige på många sätt efter. Trots att vi tidigare har legat i digital framkant ligger vi på det globala AI-indexet först på plats 17.
Bland Akavias 140 000 medlemmar i såväl privat som offentlig sektor finns många av de chefer och ledare som kommer att ha ansvaret för att implementera AI i verksamheterna de leder. Bland våra medlemmar finns också flera av de professioner som i stor utsträckning kommer att påverkas av AI-utveckling, inte minst ekonomer, jurister och kommunikatörer.
I en kommande rapport tittar vi på hur användningen av och inställningen till AI ser ut bland yrkesverksamma akademiker och vad som hindrar en ökad användning. Vi kan konstatera att endast var tionde yrkesverksam medlem i Akavia använder AI i någon form i sitt arbete i dag. Skillnaderna är stora mellan privat och offentlig sektor. I privat sektor uppger 12 procent att de använder AI dagligen i sitt arbete jämfört med 5 procent i statlig sektor och 7 procent i kommunal sektor.
Saknar kunskap
Det vanligast skälet till att individer inte använder AI i större utsträckning är att de saknar grundläggande kunskap om AI eller AI-relaterad kompetens. En annan tydlig tröskel är oro eller osäkerhet kopplat till hanteringen och skyddet av känslig data. Särskilt tydligt är detta i statlig sektor.
Ska Sverige ha en chans att konkurrera internationellt när det gäller forskning, utveckling och användning av AI behöver vi adressera de här utmaningarna. Minst lika viktigt är att säkerställa att AI-transformationen leder till en bättre, roligare och mer utvecklande arbetsmarknad för oss alla. Det kräver att vi gemensamt funderar på vad som behövs för att klara omställningen och framtidssäkra den mänskliga kompetensen.
Sverige har historiskt varit framgångsrikt i att hantera teknikskiften och strukturomvandlingar på arbetsmarknaden. Viktiga förklaringar har varit en välutbildad befolkning, tillgång till trygghetssystem och goda möjligheter till omställning. Nu, mer än någonsin, behöver vi verkligen anamma ett livslångt lärande och se till att det finns förutsättningar för yrkesverksamma att bygga på och utveckla sin kompetens under arbetslivet.
Ska Sverige ha en chans att konkurrera internationellt när det gäller forskning, utveckling och användning av AI behöver vi adressera de här utmaningarna
Utvecklingen vi står inför kräver politiskt ledarskap och tydlig styrning, inte minst för att offentlig sektor ska kunna dra nytta av de fördelar AI-utvecklingen kan ge. Uppdraget till AI-kommissionen var ett viktigt steg men minst lika viktigt är nästa steg. Akavia har därför en önskelista till regeringen och statsminister Ulf Kristersson:
Ta fram en AI-strategi för Sverige. I dagsläget saknar Sverige en uppdaterad AI-strategi. Kanske blir AI-kommissionens slutrapport den strategi Sverige behöver. Kanske kan det förslag AI Sweden tagit fram ge inspiration. Oavsett behöver Sverige skyndsamt en politiskt beslutad AI-strategi med tydliga mål för vilken ambitionsnivå vi ska ha när det gäller forskning, utveckling och användning av AI.
Säkerställ ett AI-lyft. Vi behöver öka den generella kunskapsnivån om AI hos befolkningen och se till att vi har såväl bredd som spetskompetens. Hem-PC-reformen var avgörande för att utveckla svenskarnas digitala mognad på 1990-talet. Nu behöver vi en motsvarande reform som tar sikte på kompetensutveckling och generell AI-kunskap.
Analysera framtidens arbetsmarknad. Regeringen bör ge Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i uppdrag att analysera vilka effekter AI-utvecklingen får för svensk arbetsmarknad och vårt utbildningssystem.
Säkra omställningen. Den snabba AI-utvecklingen kräver goda möjligheter till omställning och kompetensutveckling. Ansvaret för den löpande kompetensutvecklingen finns hos arbetsgivarna men vi behöver också säkerställa att individer har möjlighet att framtidssäkra sin kompetens på längre sikt. Här är omställningsstudiestödet en given pusselbit men det kräver att CSN har möjlighet att korta köer och handläggningstid.
Vi är övertygade om att AI-utvecklingen kan bära med sig många goda möjligheter för såväl arbetsmarknaden som samhället men det kräver analys och omedelbar handlingskraft, inte minst från politiken.
Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef, Akavia
Hanna Birath, sakkunnig, Akavia