I Sverige är midsommarafton, liksom många andra högtider, ofta förknippad med alkohol. På många midsommarfiranden ska jordgubbarna samsas med nubbarna. Midsommardansen med barnen ska varvas med snapsvisan vid middagsbordet.
Som konsekvens är midsommarafton ett dygn där polislarmen går varma. När alkoholkonsumtionen går upp går också mängden våld, bråk och olyckor upp. Det är ett obestridligt samband.
Den som far mest illa är också den som inte har någon möjlighet att föra sin egen talan. Det handlar om det barn som sitter fast i ett midsommarfirande som urartar. Det är det barn som får se sina föräldrar eller andra vuxna bete sig illa mot dem eller mot andra.
Finns överallt
Vi vet väldigt mycket om dessa barn. Vi vet att de har större risk för att utveckla ångest, depression, sömnproblem, svårigheter i skolan och en rad andra sociala problem. Vi vet också att de finns överallt. I Sverige beräknas ungefär 320 000 barn fara illa av sina föräldrars alkoholkonsumtion.
Trots det visar undersökningar från tankesmedjan IQ att vi svenskar blir mer och mer accepterande till att bli fulla i barns sällskap. Trots att vi vet att barn far illa av det.
Det vi kan slå fast rent statistiskt är att dessa barn finns i varenda skolklass, lägenhetshus och fotbollslag. De är med på i princip varenda midsommarfirande och de dansar runt nära intill varenda midsommarstång nu på fredag.
Det finns ingen anledning att skuldbelägga de föräldrar som hamnar snett vad gäller sin alkoholkonsumtion. Vi fostras från tidig ålder in i en alkoholkultur som är påeldad av en alkoholindustri som tjänar sina största pengar när det dricks som mest.
Om du dricker mindre, då kommer också din omgivning att dricka mindre
Vi lever i en komplex väv av traditioner, förväntningar och en inlärd, destruktiv uppfattning att det sätt som vi kan lirka oss ur vardagslivets trånga utrymmen går genom flaskan. I den alkoholkultur som vi lever i och tycks tolerera är den oundvikliga konsekvensen att många kommer trampa snett, och då far också människor illa.
Men vi måste också inse att vi alla har ett ansvar i att forma den kulturen. Människor dricker inte alkohol i ett vakuum. Tvärtom, alkohol är ett socialt spel. Vi dricker i de sammanhang och på de sätt som vi gemensamt, underförstått kommer överens om, uppmanar till och tolererar.
Om du dricker mindre, då kommer också din omgivning att dricka mindre. Om du inte dricker alls, då kommer din omgivning att dricka ännu mindre. Om du tydligt visar för din omgivning att fylla inte hör samman i sammanhang med barn, då kommer också färre barn få uppleva vuxnas fyllor.
Kulturen, förväntningarna, normerna kring alkohol sätter vi tillsammans. Det är hög tid att sätta en kultur där barnen får gå före flaskan och där midsommar får handla om glädje och gemenskap för alla, på riktigt.
Lucas Nilsson, Förbundsordförande IOGT-NTO