Logistik kan lyfta Göteborg ur krisen

Inom godstransporter och logistik ligger Göteborg i framkant. Lyckas man satsa på godstransporter som även är miljömässigt hållbara kan detta vara en ännu större strategisk konkurrensfördel i framtiden. Denna tuffa utmaning har bäst chans att lyckas om forskare, företag och myndigheter samarbetar. Dessutom kan staten bättre utnyttja sitt unika mandat att driva på utvecklingen i form av ekonomiska stimulanser till företag.

Väljer företag bort miljöaspekter i en lågkonjunktur? Risken är överhängande. I mindre företag som kämpar för sin överlevnad så är det självklart svårare än i de större företagen, där miljön har blivit en integrerad strategisk fråga. Men för att överleva framtiden behöver dessa företag redan nu satsa på en miljöanpassad verksamhet för att bli konkurrenskraftiga. Miljöfrågor försvinner inte bara för att det är sämre tider, utan ökade miljökrav i framtiden är en verklighet som företag måste förhålla sig till.

I Göteborg finns ett stort logistiskt kunnande vilket bekräftas av att Göteborg åtta år i rad har blivit rankad på första plats över Sveriges bästa logistiklägen av tidningen Intelligent Logistik. Ett av skälen är den utbildning och forskning inom logistik som finns på både Handelshögskolan och Chalmers. Vi har ett tätt samarbete, som ofta inkluderar företag och organisationer. Det har bland annat resulterat i det relativt nya och stora forskningsprogrammet Hållbar logistik. Det finns även en ambition att skapa ett stort, gemensamt forskningscentrum inom logistik där näringslivet har en aktiv roll.

Stora svenska företag samarbetar sedan länge för att ställa miljökrav vid inköp av godstransporter. Organisationen Nätverket för transporter och miljö (NTM) har haft en viktig roll i detta där företag, forskare och organisationer samverkar. De ställda miljökraven har fått transportörerna att bli allt bättre. Göteborgs Stad har etablerat ett godsnätverk med olika aktörer kring stadsdistributionsfrågor. Nyckeln till att stärka Göteborg som Sveriges logistikcentrum är fler samarbeten mellan forskare, branschaktörer och myndigheter där miljön har en självklar plats.

Det finns stora transportörer på marknaden som har börjat marknadsföra sitt miljöarbete genom exempelvis frivilliga CSR-redovisningar (Corporate Social Responsibility) eller miljöledningssystem (oftast ISO 14001). På senare tid har DSV och DHL lanserat så kallade miljötransporttjänster. Schenker har bildat samarbetet Klimatneutrala godstransporter (KNEG) med aktörer inom transportnäringen och Chalmers.

Kan utnyttjas mer

Men marknadsföringspotentialen av miljömässigt bättre transporter har inte utnyttjats fullt ut. Inom den komplexa frågan om stadsdistribution går det att öka transporteffektivitet än mer, särskilt om olika tranportörer kan samdistribuera. Dessvärre finns en oro för att detta skulle strida mot EU:s konkurrenslagstiftning.

Vid en internationell jämförelse har de svenska aktörerna på godstransportmarknaden idag en hög kunskapsnivå när det gäller miljö. Men frågan är om förbättringarna för att minska miljöeffekterna, speciellt koldioxiden, sker i en tillräckligt snabb takt? Staten kan stimulera denna utveckling med hjälp ekonomiska styrmedel som inte används fullt ut idag. Erfarenheter från personbilssidan visar att miljöbilspremien och reducerat förmånsvärde på miljöbilar har positiva miljöeffekter som inte ska underskattas. Sannolikt kan motsvarande instrument fungera på godstransportsidan också.

Ett förslag är att ge transportföretag skattelättnader för de miljömässigt bättre transporttjänster de säljer för att använda motsvarande pengar till miljöinvesteringar i verksamheten. Dessa tjänster kan miljöcertifieras av en oberoende part, liknande Naturskyddsföreningens Bra miljöval för godstransporter. Detta kan förslagsvis även kunna utformas för transportköpare, som då stimulerar efterfrågan på hållbara transporttjänster.

Se hela bilden

Det finns många företag i Sverige som har varit proaktiva i sitt arbete med miljöfrågor i stället för reaktiva till lagkrav. Frågan är dock om marknadens frivilliga insatser räcker? Även om ekonomiska styrmedel kan användas mer, så är takten mot ett hållbart transportsystem kanske inte tillräckligt hög. I så fall återstår lagkrav. I Danmark kommer det från nästa år att vara obligatoriskt med en CSR-redovisning för företag. Denna utveckling kan vi forskare följa för att se om ett sådant lagkrav får en reell effekt. Vårt bidrag är ofta att inte bara titta på effekter för företag utan för samhället i stort, vilket är speciellt intressant när det gäller miljö.

Viktigt klimatmöte

En av de viktigaste händelserna under Sveriges ordförandeskap i EU är klimatmötet i Köpenhamn. Detta är ett gyllene tillfälle att diskutera hur EU kan bidra till ett mer hållbart transportsystem. Det kan vara att diskutera effektiva ekonomiska styrmedel och att se över konkurrensreglerna. Det kan även vara att lyfta fram goda exempel på fungerande samarbeten mellan regionala aktörer inom forskning, politik och näringsliv (enligt den så kallade Triple Helix modellen). Här kan Göteborg visa framfötterna. Det gäller också att Göteborg fortsätter att satsa på miljöeffektiv logistik och utnyttjar den forskningskompetens som finns här idag. God forskning bygger på tillgång till data och insyn i hur organisationer arbetar, vilket kräver vilja, förtroende och tid. Detta kan företag och organisationer bidra med. Lyckas vi med framgångsrika samarbeten inom hållbar logistik så kommer Göteborg ha stärkt sin position som logistikcentrum, än mer efter den ekonomiska krisen.

David Magnusson