Den svenska skolan brottas med problem. Utsatta skolor kämpar mot segregation, låga betyg, oreda och lärarflykt. Kommunaliseringen av skolan 1991, friskolereformen 1992 i kombination med vägledande pedagogiska idéer om elevernas eget lärande och nedtonad lärarroll har definitivt skapat en märkbar social klimatförändring. Friskolorna kritiseras för att underblåsa segregationen. Svårt krisande skolor i utanförskapsområden i exempelvis Göteborg, Malmö och Örebro har stängts och eleverna integrerats i innerstadsskolor. Modellen kritiseras ofta för att sprida problemen vidare. I vilken grad kritiken av friskolor och skolstängning har fog för sig kan diskuteras men stora problem kvarstår, särskilt i utsatta områden. Det är då nästan ett mirakel att en tredje väg, utan vare sig kommersiella intressen eller politisk styrning visat sig ha storartad lösningseffekt.
Stärka lärarrollen
Företrädesvis högstadier på ett drygt dussin orter i landet har utvecklat en metod att kraftfullt genomföra skolans uppdrag genom att stärka lärarrollen. Det har skett på basis av professionell insikt och erfarenhet av vad som fungerar. Genom att satsa på två behöriga lärare i klassrummet har man tagit sig ur krisen. Eleverna får ett tydligare kunskapsfokus och är nöjda för de bjuds mer stöttning och bättre skolresultat. Lärarna trivs, de har en kollega att dryfta konkreta pedagogiska frågor med och är inte längre motiverade att byta skola. Föräldrarna applåderar, ordning råder och barnen får bra betyg. Framtidstron har slagit rot i stället för tyngande hopplöshet. Alla tycks vara vinnare. Men finns ekonomisk täckning? Erfarenheten är att det måste ske till priset av exempelvis slopade vikarier och borttagna biträdande rektorer.
Lokalt initiativ
I min bok i ämnet som just publicerats så visar jag att tvålärarskapet är ett lokalt initiativ som fungerar utmärkt när nästan inget annat gör det. Det ökande antal skolor som tillämpar metoden har dock knappt vetskap om varandra och är inte vägledda av forskning eller pedagogiska gurus.
Läraren har varit solist och ensamvarg i klassrummet oavbrutet sedan den obligatoriska skolans födelse i Sverige 1842. Mycket pekar på att vi nu ser en socialisering av lärarrollen, som kommit för att stanna. Läraryrket måste återfå sin attraktivitet. Det goda samhället förutsätter en god skola – eller tvärtom? Oavsett hönan eller ägget så är den gode läraren omistlig.
Anders Tidström, lärare och frilansskribent