Efter drygt ett år vid makten har Tidöpartierna genomfört en rad förändringar inom rättspolitiken. Under samma period har våldsbrottsligheten, kopplat till kriminella gäng med internationell anknytning, exploderat.
I arbetet med vår bok, ”Darrar jag, så darrar demokratin”, insåg vi att det fanns en stor medvetenhet om de stora obalanserna i rättskedjan hos alla vi träffade. Vi intervjuade över 50 personer; åklagare, domare, utredare, poliser, kriminalvårdare och politiker från samtliga riksdagspartier. Alla vittnade om bristerna i rättskedjan som fanns redan innan regeringsskiftet 2022. Brister som uppstått genom att polisen i åratal fått ökade anslag, men att motsvarande resurser inte satsats på andra delar av kedjan.
För få domare
En tydlig följd av obalanserna är en orimligt hög arbetsbelastning för landets åklagare, där många har mellan 40 och 60 fall på sitt bord parallellt. En annan följd är köbildning till landets rättssalar, antalet domare är för få och våra häkten och fängelser är överbelagda.
Att polisen får mer resurser och fler verktyg är nödvändigt. Men regeringen gör inte de nödvändiga förstärkningarna i övriga delar av rättskedjan. Något som kan få katastrofala följder.
Trots det tilltagande grova våldet som ökat de senaste åren, aviserar nu Domstolsverket minskad budget för landets tingsrätter. En av anledningarna är att antalet brott har minskat totalt, vilket är riktigt. Men den grövre kriminaliteten är mycket mer komplex och med internationella kopplingar och fler digitala och forensiska inslag tar det mycket längre tid att utreda dessa brott. Eva-Lena Norgren, lagman vid Södertörns tingsrätt, beskriver i Sveriges Radio den 31 oktober ett exceptionellt läge och en lavinartad ökning av antal häktade: ”Vi har aldrig haft så många stora, komplexa, omfattande brottmål som rör grov brottslighet. Det är också många fler tilltalade i målen – ett antal personer som är under 18 år”.
Strängare straff
Även kriminalvården är överbelastad. Enligt generaldirektör Martin Holmgren är det fullt på landets anstalter och Tidöavtalets krav på strängare straff kräver en snabbare utbyggnad. Holmgren vill att man drar ner på tempot: ”Det är klart att vi skulle kunna sätta in en väldig massa människor i gymnastikhallar på våra anstalter, men då bedriver vi inte kriminalvård längre” sa han i SVT:s 30 minuter den 2 november.
Vi känner djup oro över den politik som nu genomförs i alltför snabb takt. Den svenska rättskedjan riskerar helt enkelt att brista. Och det kommer att få mycket allvarliga följder för samhället och demokratin.
Lars Einar Engström, psykolog och författare
Greta Svensson, Kommunikationsexpert och författare