Boken och läsandet spelar en avgörande roll i en tolerant och välfungerande demokrati. Genom att läsa böcker breddar vi våra perspektiv och övar oss i kritiskt tänkande. Böcker öppnar dörrar till nya världar, fördjupar förståelsen för samhället och stärker det svenska språket.
Men i dag minskar bokläsandet i Sverige i alla åldersgrupper, från högläsning för barn till vuxnas fritidsläsning, vilket litteratursociologerna Johan Svedjedal och Anna Nordlund visat i rapporten Läsandets årsringar. När djupläsningen minskar hotas inte bara kultursektorn utan hela samhällets förmåga att rusta medborgare för framtiden och hantera ökad desinformation och populism.
Långsiktigt perspektiv
Den nuvarande regeringen har genomfört flera satsningar på böcker och läsning under de senaste åren. I regeringsförklaringen betonas betydelsen av att ”återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på grundläggande förmågor som att läsa, skriva och räkna”.
Det är bra att regeringen betonar läsningens värde. Samtidigt är det viktigt att satsningarna på läsning inte blir tillfälliga och punktvisa. Det behövs nu ett långsiktigt perspektiv och en helhetssyn på det läsande kretsloppet.
Därför presenterar Förläggareföreningen i dag ett fempunktsprogram för att stärka litteraturens plats i samhället och öka bokläsandet. Vi ser följande åtgärder som särskilt viktiga för regeringen att vidta:
Satsa på biblioteken. Folkbibliotek har en nyckelroll för ökad läsning genom att ge alla medborgare tillgång till böcker, information och kunskap, oavsett bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. Biblioteken har under lång tid fått krympta resurser och en majoritet av landets folkbibliotek har mindre budget för 2024 jämfört med 2023.
För att trygga en stabil och effektiv biblioteksverksamhet i hela landet bör regeringen genomföra en långsiktig budgetförstärkning till folkbiblioteken genom ett permanent statligt anslag. För att öka effekten kan regeringen ställa krav på kommunerna att matcha det statliga stödet med egna medel.
Stärk undervisningen med skön- och facklitteratur. Forskning visar att djupläsning förbättrar inlärning och kritiskt tänkande. Samtidigt har svenska elevers läsförståelse försämrats, vilket hotar deras kunskaper och förmåga att delta aktivt i samhället. För att bryta denna negativa trend behöver elever i skolan möta både fack- och skönlitteratur i fler ämnen än bara svenska och engelska. Likaså behöver böcker få en tydligare plats i förskolans pedagogiska verksamhet.
Regeringen bör införa riktade stöd till kommuner för läsfrämjande insatser i både skolan och förskolan, i nära samarbete med folkbiblioteken. Vi välkomnar regeringens satsning på fortbildning för lärare som främjar barns läs- och skrivutveckling, men vill samtidigt betona behovet av kompetensutveckling för fritidshemmens pedagoger för att stimulera ett lustfyllt läsande även utanför lektionstid.
Fördubbla litteraturstödet. Kulturrådets litteraturstöd på 40 miljoner kronor per år är i dag det enda statliga stödet till litteraturen. Trots regeringens uttalade mål att göra Sverige till ett läsande land sänktes litteraturstödet 2023.
En bred utgivning av böcker är avgörande för att främja läsning och möta olika läsares behov. Genom litterär mångfald skapas utrymme för fler röster och perspektiv, vilket berikar både kulturen och samhällsdebatten. Litteraturstödet spelar en central roll i att stärka hela ekosystemet kring bokproduktion, inte minst författare, illustratörer och översättare, och bidrar till en mer ekonomiskt hållbar bokmarknad. Regeringen bör fördubbla litteraturstödet.
Öka stödet till litteraturevenemang. Litteraturevenemang som författarsamtal och litteraturfestivaler spelar en viktig roll för att göra boken synlig, sprida intresset för litteratur och främja läsning. De fungerar som mötesplatser där människor kan samlas kring böcker, särskilt i områden som saknar närhet till större kulturevenemang.
Regeringen bör fördubbla Kulturrådets stöd till litteraturevenemang, med särskilt fokus på författarmöten, litteraturfestivaler och bokhandlar.
Inför bokcheckar för ungdomar. I Sverige fyller drygt 100 000 ungdomar 18 år nästa år och bokcheckar kan bli ett starkt incitament för att få unga att upptäcka litteraturen. Det skulle inte bara gynna författare och bokhandlar, utan också stärka ungas tillgång till litteratur och läsning.
Minskat läsande urholkar medborgarnas förmåga till kritiskt tänkande och deltagande i det offentliga samtalet, vilket i sin tur hotar både samhällsdebatten och demokratin
Flera europeiska länder, som Tyskland och Frankrike, har infört så kallade kulturcheckar för ungdomar. Syftet är dels att främja bildning och kulturellt deltagande, dels att stödja kultursektorn.
Regeringen bör införa ett program med bokcheckar för alla 18-åringar i Sverige, där varje ungdom som fyller 18 år får en digital bokcheck att använda till inköp av fysiska böcker på svenska.
Vissa kan ifrågasätta varför staten ska investera mer i litteratur och läsning när det finns andra stora samhällsutmaningar. Men det här är inte bara en fråga om att stödja en kultursektor. Minskat läsande urholkar medborgarnas förmåga till kritiskt tänkande och deltagande i det offentliga samtalet, vilket i sin tur hotar både samhällsdebatten och demokratin.
Att investera långsiktigt i litteratur och läsning är därför en investering långt utanför bokbranschen – det handlar om att stärka själva grunden för ett demokratiskt samhälle.
Richard Herold, ordförande Svenska förläggareföreningen
Mikaela Zabrodsky, VD Svenska förläggareföreningen