Låt oss först slå fast att grundskolan och förskolan är kommunala verksamheter och Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) och Blerta Hoti (S) är de politiker som är ytterst ansvariga i Göteborg. Låt oss sedan berätta att 570 personer har fått lämna sitt jobb i grundskolan sedan vänsterpartierna tog över styret för 1,5 år sedan. Även förskolan är hårt drabbad med neddragningar av personalstyrkan på över 5 procent bara under 2024. Många barn och föräldrar upplever otrygghet när det ständigt dyker upp ny personal och man inte vet vem det är som möter barnet på morgonen.
Över 200 utbildade förskollärare har satts i omställning. De är inte uppsagda men de får hoppa in där det finns luckor. Det skapar enorm stress och oro. Det leder till dålig arbetsmiljö för dem och otrygghet för barnen. Detta är en oansvarig politik som nu blir kännbar för allt fler barnfamiljer i Göteborg.
Blir av med flest
I förra veckan kunde vi summera alla nämndernas delårsrapporter och konstatera att vänsterstyret i Göteborg har valt att gå fram med lien på grundskolans område. I jämförelse med andra verksamheter är det skolan som blivit av med flest personal. Vi blir förfärade över hur Socialdemokraterna skär ner där det gör mest ont för barnen i vår stad. Skolan är grundbulten i välfärdens kärna, det vill säga det som vi politiker är valda för att förvalta och skydda i första hand. För Liberalerna är skolan inte vilken budgetpost som helst. En skolpolitik som satsar på barnen är den bästa social-, integrations- och kriminalpolitiken. Det är där vi ger förutsättningarna för framtidens medborgare, rustar dem med kunskap och färdigheter för att möta de utmaningar som väntar. Tyvärr är det är också där vi ser en oroande utveckling i prioriteringar från vänsterstyret i Göteborg.
Sedan S, V och MP kunde formera sitt styre här i staden har de vinnlagt sig om att systematiskt lägga skulden för sina felprioriteringar och nedskärningar på någon annan. Sanningen är att vi har en kommunal skola med kommunalt budgetansvar där statsbidragen utgör en mycket liten del av finansieringen. Det är också uppenbart att politik handlar om prioriteringar. Hur ska man annars förklara att delar av kommunen expanderar medan utbildningsområdet där barnen är målgruppen tvingas till stora nedskärningar. I GP:s föredömliga reportageserie om skolan konstaterades att Malmö, där Liberalerna styr skolan, under de senaste åren haft en mycket gynnsam utveckling för skolan. Där har man lyckats skapa mer trygghet och studiero och till och med fått förbättrade skolresultat. Alla kommuner har samma förutsättningar. Vissa väljer att fly sitt ansvar medan andra gör jobbet.
Medan nästan 5 procent av lärartjänsterna har avslutats så har antalet anställda ökat i idrott och föreningsförvaltningen, socialtjänsten, stadsmiljöförvaltningen och demokrati och medborgarservice. När vi lyssnar på direktörerna från dessa förvaltningar, där Vänsterpartiet har ordförandeposterna, så talar man om att det nu är goda tider med väldigt lite stress och press i verksamheten.
Att Socialdemokraterna lämnar skolan och förskolan i sticket, i det politiska spelet om makten, är djupt oroande.
Många barn behöver extra stöd och omsorg för att kunna nå sin fulla potential i skolan. Hur går det med dessa barn när resurserna minskar och trycket ökar? De elever som verkligen behöver skolan allra mest får ta den största smällen. För Liberalerna är detta en central fråga som kräver omedelbar handling och förändring i prioriteringarna.
Eleverna märker av nedskärningarna i form av överfulla klassrum, uteblivna vikarier och minskad tillgång till stöd och hjälp när barn med särskilda behov behöver det som mest.
Den retorik som används av vänsterstyret, där nedskärningarna inte sägs få några konsekvenser, står i stark kontrast till de intryck vi får från verkligheten. Eleverna märker av nedskärningarna i form av överfulla klassrum, uteblivna vikarier och minskad tillgång till stöd och hjälp när barn med särskilda behov behöver det som mest. Vi får vittnesmål om lärare som i större utsträckning måste täcka upp för varandra och som upplever en allt mer pressad arbetsmiljö. Om Vänsterstyret, genom märkliga budgetprioriteringar som åsidosätter barnen, pressar våra lärare och vår förskolepersonal på det sätt som nu sker är haveririsken överhängande. Det är dags att sluta blunda för verkligheten och ta ansvar för att säkerställa en skola och förskola där varje barn ges möjlighet att nå sin fulla potential.
För Liberalerna är skolan inte bara en plats för inlärning utan också en plats för trygghet, utveckling och välmående. Det är dags att prioritera våra barns och ungas framtid och se till att skolan får de resurser och den uppmärksamhet den förtjänar.
Axel Darvik (L), kommunalråd och 2 vice ordf. i grundskolenämnden
Lotta Nachemson (L), ledamot i förskolenämnden.