Coronaviruset ställer hela samhället på hårda prov, men de stora investeringar som samhället gör nu måste också bidra till klimatomställningen. Innan coronakrisen ökade tågresandet samtidigt som det var fullt på tågspåren, att lappa och laga kommer inte längre räcka när trafiken åter är igång.
I den klimatpolitiska handlingsplanen som regeringen presenterade innan jul pekas nya stambanor ut som en viktig åtgärd för att nå klimatmålet till 2045. Samtal förs mellan flertalet riksdagspartier om finansiering av nya stambanor. I det samtalet är det viktigt att även väga in de många lokala och regionala nyttorna.
Klimatvänligt alternativ
Innan coronakrisen hade minskningen av växthusgasutsläpp i Västra Götaland kommit av sig. När samhället åter kommer på fötter riskerar vi att snabbt hamna där igen. Inom transportområdet behövs elektrifiering, biodrivmedel och inte minst mer tågsatsningar som är ett mycket klimatvänligt alternativ. Nya stambanor, det vill säga en ny och modern järnväg, mellan storstäderna skulle skapa nya och större arbetsmarknadsregioner där man kan resa klimatsmart tack vare snabbare tågtransporter. Om det ska bli möjligt måste den nationella nivån ta ansvar. Först då blir det möjligt att minska regionens transportutsläpp långsiktigt. Tidsaspekten är viktig för att den fulla nyttan av nya stambanor ska falla ut. Satsningen behöver därför en finansiering som skyndar på för att kunna nå klimatmålen i tid. Utsläppen från byggtiden är enligt flertalet beräkningar möjliga att tjäna in inom mindre än 10 års tid.
Regional utveckling
En vanlig föreställning är att en ny och modern järnväg mellan Göteborg – Stockholm och Malmö – Stockholm bara gynnar storstäderna. Men faktum är att det också skulle bidra till regional utveckling i stora delar av Sverige. Även godstrafiken och i slutändan klimatet skulle gynnas mycket.
Förutom att restiden mellan Göteborg och Stockholm kan förkortas väsentligt, så skulle stora områden runt alla städer med stopp mellan storstäderna gynnas. Med nya stambanor skulle dessa områden bli del av en ny arbetsmarknad som blir möjlig att nå på ett klimatsmart sätt. Sju av tio resor med höghastighetståg skulle påbörjas eller avslutas någon annanstans än i storstäderna.
Den kortare restiden gör det möjligt för betydligt fler människor och företag att matcha varandra, vilket ökar tillgång till arbetsplatser och kompetens. Ur ett västsvenskt perspektiv öppnar sig till exempel stora möjligheter när restiden halveras mellan regionens två största orter; Göteborg och Borås. Med en restid på runt en halvtimme kan en stor del av dagens vägtransporter i Sveriges tredje största pendelstråk ersättas med ett hållbart och snabbt alternativ. Satsningen skulle ihop med andra åtgärder för hållbart resande kunna bli ett jättelyft för pendlare och samtidigt ge mer hälsosamma och attraktiva stadsmiljöer. En helt ny regional arbetsmarknad blir också möjlig med ny järnväg mellan Borås och Jönköping, förutsatt att det blir tillräckligt tät trafik mellan orterna.
Satsningen skulle ihop med andra åtgärder för hållbart resande kunna bli ett jättelyft för pendlare och samtidigt ge mer hälsosamma och attraktiva stadsmiljöer.
Med nya stambanor kommer även orter utmed dagens stambanor kunna få ett lyft när spåren avlastas. Det ökar möjligheterna för en mer frekvent och punktlig regional tågpendling, inte minst på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås där både avlastning och förstärkning behövs för att dämpa växtvärken. Ny järnväg kan med andra ord skapa utveckling i en större del av landet, ge ett mindre störningskänsligt tågsystem och ge positiva effekter även långt bortom storstadsregionerna.
Stora miljöfördelar
Nya stambanor är även en nyckel till att öka mängden gods på järnväg genom att avlasta dagens stambanor. På västra och södra stambanan kan godset tredubblas, enligt en rapport från KTH. Ökad järnvägskapacitet blir ett viktigt steg för att långsiktigt öka andelen gods på tåg kopplat till Göteborgs hamn. När det är möjligt att kombinera järnväg och sjöfart för gods ger det stora miljöfördelar. Dagens system för godspendlar till och från hamnen är en framgångssaga. Under 2019 slogs rekord med de hittills största volymerna containertrafik på tåg till och från Göteborgs hamn. Hälften av dessa transporter går på järnväg, vilket kan jämföras med början på 2000-talet då nivåerna låg runt 20 procent.
I skuggan av coronakrisen väntar avgörande beslut på nationell nivå om nya stambanor. Det är viktigt att inte blunda för de stora vinsterna för utveckling och klimat som står på spel. Det gäller såväl regionalt resande som för det nationella tågsystemet som dessutom får snabbare kopplingar till kontinenten i en stor del av landet. Låt oss inte missa möjligheten att skapa en mer hållbar utveckling för både landets storstadsregioner och stora delar av övriga Sverige. Vi i Klimatråd Västra Götaland ser att nya stambanor behövs både för att ställa om till hållbara person- och godstransporter och för att nå klimatmålen.
Johnny Magnusson, ordförande regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen
Anders Danielsson, landshövding, Länsstyrelsen Västra Götaland
Anders Erlandsson, COO, Skanska Sverige AB
Eliina Brinkberg, Environmental Manager, Nudie Jeans
Emma Aaben, Sustainability Manager, Stena AB
Fredrik Hellman, miljö & hållbarhet, Astra Zeneca
Fredrik Hörstedt, vicerektor, Chalmers Tekniska Högskola
Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs Stad
Johan Trouvé, VD, Västsvenska Handelskammaren
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Karin Svensson, vice president Public Affairs, AB Volvo
Lars Björkqvist, kommunchef, Vårgårda kommun
Malin Hallin, chef hållbar utveckling, Preem AB
Susanna Hermansson, butiksägare, Almö livs