Trots den enorma påverkan som fetma har på folkhälsan och ekonomin, kvarstår myter och missuppfattningar. En tredjedel av svenskarna ser felaktigt på fetma som ett personligt val snarare än en kronisk sjukdom, och 28 procent tillskriver fetma lathet. Dubbelt så många av de som är överviktiga anser att det är en sjukdom (obesitas), jämför med de som inte är överviktiga. Detta enligt en undersökning av Yazen, en digital vårdgivare för obesitas, med 1012 respondenter i vuxen ålder.
Resultaten lyfter fram en oroande klyfta mellan allmänhetens uppfattning om orsakerna till övervikt/fetma och de biologiska, vetenskapliga förklaringsmodellerna. Obesitas (tidigare kallad fetma) är klassat som en sjukdom. Definitionen på obesitas är att man i kroppen har en så stor mängd överflödig fettväv att det utgör en hälsorisk. Sjukdomen kräver korrekt medicinsk behandling.
Jag har genom alla dessa år fått utstå väldigt mycket nedvärderande blickar, men även verbalt mycket nedsättande ord om min lathet och lättja.
För oss som dagligen hjälper patienter med att komma till rätta med sin sjukliga övervikt understryker resultatet behovet av ökad allmän utbildning kring de komplexa faktorer som bidrar till fetma. Fetma är en kronisk sjukdom. Många samverkande faktorer bidrar till uppkomsten. Ofta finns ärftliga faktorer och en obalans i hunger och mättnadshormoner, vilket bidrar till ökad aptit och en onormal ökning av kroppsfett som i sin tur bidrar till en stor mängd negativa metaboliska, biomekaniska och psykosociala hälsokonsekvenser.
Medkänsla för situationen
Med tanke på att fetma ökar riskerna för över 200 andra sjukdomar, som hjärtsjukdomar, mental ohälsa och cancer, måste vi ersätta dömande med medkänsla och erbjuda tillgänglig, evidensbaserad fetmavård som tar upp de mångfacetterade drivkrafterna bakom denna sjukdom.
Som patient har jag i över 30 år kämpat med mitt höga BMI. Det har naturligtvis varit väldigt tufft, speciellt för mitt psykiska välbefinnande, men även kroppsligt har jag naturligtvis tagit mycket stryk. Jag har genom alla dessa år fått utstå väldigt mycket nedvärderande blickar, men även verbalt mycket nedsättande ord om min lathet och lättja. Att gemene man kanske inte är så väl insatta i att obesitas är en kronisk sjukdom kan jag absolut förstå, men väldigt väldigt ofta har jag också fått höra det från läkare och sjuksköterskor, som jag tänker ändå måste vara upplysta i denna frågan.
Om man, som jag, fått höra från vården att jag måste börja röra på mig mera och äta en mer allsidig kost så ska allt lösa sig. Då har de inte ens bemödat sig om att fråga hur mycket jag rör på mig eller vilken kost jag äter. Jag har liksom varit dömd som lat och oduglig från början. När jag själv vet att jag gjort allt i min makt och jag ändå inte får hjälp därför att vården inte tror på vad jag säger, då tar det mentala oerhört mycket stryk. När det dessutom händer gång på gång, år efter år, då är man så mentalt slutkörd att man till bara ser en väg ut ur lidandet.
När det dessutom händer gång på gång, år efter år, då är man så mentalt slutkörd att man till bara ser en väg ut ur lidandet.
Jag har provat den ena modedieten efter den andra, och även de flesta konventionella bantningsmetoder, men inget fungerade hållbart. Men med moderna läkemedel och livsstilsförändringar har jag lärt mig att även måttlig viktnedgång, när den uppnås genom ett omfattande, medicinskt styrt program, kan förändra mitt liv. Jag behövde inte gå ner en drastisk mängd för att börja må bättre fysiskt och mentalt. Jag har nu inte så långt kvar tills jag når min målvikt och en varaktig viktstabilitet. Jag har redan förbättrat mina hälsomarkörer och ökat mitt självförtroende väldigt mycket. Min djupaste förhoppning är att omvärlden en gång för alla ska förstå att obesitas inte är detsamma som likgiltighet och lättja, utan att det faktiskt handlar om en kronisk sjukdom som med rätt vård och mediciner kan avhjälpas.
Uppmaning till vården
Som läkare och patient har vi olika erfarenheter men gemensamma uppmaningar till allmänhet och vård:
• Sluta skuldbelägga överviktiga att det är deras fel att de lider av övervikt – det är en kronisk sjukdom som inte enkelt går att banta eller motionera bort.
• Vården måste se allvaret i att obesitas ger en mängd följdsjukdomar. Att ge stöd för en långsiktig och varaktig viktnedgång besparar vården, patienten och skattebetalarna enorma resurser.
Martin Carlsson, leg läkare/docent, specialist endokrinologi, Yazen
Peppe Fasth, obesitaspatient Borås