Sjukvården rankas som en av de viktigaste samhällsfrågorna när väljarna får tycka till. Det blir därför kaskader av löften och förslag från politikerna inför valen, men tyvärr märks få resultat.
Alla kommer någon gång i livet att behöva sjukhusvård. Jag började tidigt, redan som nioåring och har nu drygt 60 års patienterfarenhet. Till det kan jag lägga snart 50 år som patientföreträdare i Njurförbundet. Som njurtransplanterad under 40 år ser jag vården ofta från insidan. Som patientföreträdare får jag information från andra patienter och från sjukvårdspersonal som har civilkurage att agera som visselblåsare.
Nästan dagligen matas vi med nyheter om att sjukvården är i djup ekonomisk kris. Som exempel anges de långa operationsköerna och väntetider till olika behandlingar. Bristen på sjuksköterskor brukar nästan alltid anges som orsak till att patienter inte får vård i tid.
Det finns lösningar hävdar experterna, som ofta är personer som själva inte har erfarenhet av arbete från golvet. Digitalisering och AI är det som är lösningen på sjukvårdens kris. AI och digitalisering innebär mindre mänskliga kontakter med patienterna och är inte hela lösningen.
Måste börja lyssna
Beslutsfattarna måste börja att se sjukvården från insidan och lyssna på patienter och personal. Som arbetsgivare borde de för länge sedan ha insett att det exempelvis är alldeles för hög personalomsättning bland sjuksköterskor. Arbetsvillkoren är de främsta skälen till att sjuksköterskor går till annan verksamhet. Arbetsgivarna måste sluta att sticka huvudet i sanden och sluta tro att problemen löser sig ändå. Strutsbeteendet är oacceptabelt eftersom det är vi patienter som drabbas.
Som exempel på märkliga sparåtgärder har män och kvinnor sedan flera år tillbaka blandats i sängar bredvid varandra utan skärmar. Med god vilja och planering hade detta lätt kunnat undvikas.
I stället för att komma till rätta med de grundläggande strukturella problemen påtvingas sjukvården kortsiktiga och spretiga sparbeting som skapar en miserabel och patientosäker vård. Som exempel på märkliga sparåtgärder har män och kvinnor sedan flera år tillbaka blandats i sängar bredvid varandra utan skärmar. Med god vilja och planering hade detta lätt kunnat undvikas.
På akuten har jag själv upplevt att patienter får övernatta i flera i dygn på britsar med endast en hoprullad handduk som huvudkudde eftersom det saknas både vårdplatser och riktiga kuddar. Inne på vårdavdelningarna vittnar personalen om att man har fått direktiv om att spara med påläggen på smörgåsarna till patienterna och inte längre servera bubbelvatten.
Uttjänta TV-apparater som endast visar två kanaler får inte ersättas med nya apparater. Vårdpersonalen vänder sig därför till patientföreningarna om hjälp med inköp av utrustning till vårdavdelningarna eftersom de inte får något gehör från sjukhusledningen.
Dyster situation
Sjuksköterskebristen och anställningsstopp på Sahlgrenska innebär att dialyspatienter kan få flytta mellan olika dialysmottagningar och att deras dialysscheman saknar framförhållning. Av besparingsskäl serveras inte längre lagad mat till dialyspatienterna, trots att dialysen upptar nästan en hel arbetsdag. Situationen skapar otrygghet och är något som ingen människa i arbetslivet skulle acceptera.
Av besparingsskäl serveras inte längre lagad mat till dialyspatienterna, trots att dialysen upptar nästan en hel arbetsdag.
Västra Götalandsregionen har nu långtgående planer att införa gemensamma jourlinjer mellan sjukhusen. Ett sådant införande skulle skapa allvarliga konsekvenser ur patientsäkerhetssynpunkt eftersom det inte kommer att finnas någon specialistläkare som har jour på plats vid svåra akuta situationer.
Trots att Sahlgrenska Universitetssjukhuset och andra sjukhus har höga visionära framtidsplaner så måste regionens politiker vakna och se verkligheten nu och utifrån patientperspektivet. Vi har idag sjukhus nästan på väg in i misär. Sjukhusen behöver inte vara lyxhotell, men däremot kunna jämföras med god ekonomiklass. Det behövs både förändring och återgång till den trygghet och mer komfortabla omvårdnad som sjukvården har kunnat leverera.
Håkan Hedman, Medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin vid GU, Förbundsordförande Njurförbundet, Ledamot i styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård vid GU (GPCC)