Politiker kan inte styra folkbildningen dit de själva vill

Nina Miskovskys (M) skriver att jag piskar upp dålig stämning när jag pekar på att särbehandlingen av studieförbundet Ibn Rushd inte är mindre problematisk bara för att hon hanterar övriga studieförbund rättvist. Den dåliga stämningen hade Miskovsky kunnat undvika om hon höll sig saklig, skriver Zana Muhammad, Ibn Rushd.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Replik

30/5 Ibn Rushd missar varje möjlighet

23/5 Extremisms stärks när politiker bekämpar föreningslivet

Anklagelser om att någon motverkar eller kränker de mänskliga rättigheterna utan att det har någon förankring i verkligheten är osmakliga. Retoriken förminskar de brott mot mänskliga rättigheter som faktiskt pågår världen över. Brott som många av Ibn Rushds deltagare och företrädare själva flytt ifrån, nu senast flyktingar från Ukraina. Ska man ha en åsikt om folkbildningen så bör man rimligen sätta sig in i den först. De senaste fyra åren har nära tusen sidor underlag om Ibn Rushd och dess medlemmar producerats, utan att Miskovsky verkar ha läst ett enda: Ibn Rushd och vår medlemsorganisation Bellevuemoskén når upp till Göteborgs demokrativillkor.

ANNONS

Men demokrativillkor är inte ett verktyg för politiker för att styra studieförbund, föreningar och trossamfund dit de själva vill. Riktade verksamhetsbeställningar från politiker, även för en god sak, bryter mot principen om ”armslängds avstånd till folkbildningen” eftersom de föregår medlemsinflytandet och deltagarbestämmandet. Att också beskylla Ibn Rushd för att inte genomföra den verksamhet som politiken inte tar ansvar för att finansiera är en dubbelbestraffning. Ett på förhand riggat bidragssystem som garanterar att vissa aktörer (muslimer) misslyckas.

Kollektiv bestraffning

Miskovskys utpekande av Bellevuemoskén som ”muslimska extremister” går i samma anda. Av Göteborgs cirka 60 000 muslimer så är det tusentals troende som besöker, ber och deltar i Bellevuemoskéns verksamhet varje vecka. Lika många som en mindre svensk stad. Exakt hur indragna bildningsinsatser för församlingen, och indragna insatser till alla föreningar anslutna till samma folkbildningsparaply som församlingen, på något vis, skulle bidra till den goda samhällsutvecklingen i Göteborg utvecklar inte Miskovsky. Snarare liknar hennes förslag en kollektiv bestraffning.

Vad är nästa steg? Miskovskys inställning till muslimska organisationer banar väg för liknande tillvägagångssätt för andra grupper som kan anses bidra till ”obehaglig stämning”. Samerna? Romerna? Judiska församlingen? Förorten? Kommer Angered och Hjällbo få hela sin kommunala infrastruktur indragen för att dess invånare inte passar politikernas tycke?

ANNONS

Slutligen kräver Miskovsky att Ibn Rushd ska ge upp det demokratifrämjande arbetet om det framkommer att någon organisation inte följer demokrativillkoren. Men detta är inte ett alternativ. Det demokratifrämjande arbetet är studieförbundens kärnuppdrag. Miskovsky hade vetat det om hon alls hade satt sig in i den.

Zana Muhammad, förbundsordförande Ibn Rushd

ANNONS