Äldre personer är den snabbast växande befolkningsgruppen i Sverige. Ungefär 20 procent är i dag 65 år eller äldre. Redan år 2030 beräknas antalet personer som är 80 år och äldre ha ökat från dagens cirka 500 000 till 800 000 personer och år 2045 till en miljon. Ökningen är särskilt dramatisk i storstäderna.
Att fler lever längre med friska liv är positivt men ställer också nya krav på anpassade bostäder. Flera undersökningar visar dock att endast 20–25 procent av det svenska bostadsbeståndet är acceptabelt i fråga om tillgänglighet. Tre av fyra äldre i Västra Götaland bor i en kommun med brist på senioranpassade bostäder. Samtidigt kräver en allt äldre befolkning mer än förvaring vid flytt till ett äldreboende. Coronapandemin avslöjade dessvärre att i många fall handlar boendet just om förvaring i en institutionell och torftig miljö.
Underskott på bostäder
Den demografiska utvecklingen pekar entydigt på behovet av många fler äldreboenden samtidigt som den politiska viljan att hörsamma problemet präglats av likgiltighet. År 2019 införde regeringen en ny boendeform för äldre som inte har behov av särskilt boende, biståndsbedömt trygghetsboende. Fram till i dag har endast 31 kommuner infört denna boendeform. Samma år aviserade regeringen att det behöver byggas ungefär 560 nya äldreboenden fram till år 2026. Men fortfarande har 40 procent av landets kommuner underskott på särskilda boendeformer för äldre, enligt Boverkets senaste enkät. Och så sent som i år halverade regeringen det statliga stödet för byggande av äldrebostäder. Slutsats: vore frågan om fler äldreboenden politiskt prioriterad, hade nuvarande brist inte uppstått.
Enligt socialtjänstlagen ska alla som beviljats särskilt boende erbjudas en bra bostad inom tre månader. Men väntetiden är i genomsnitt 64 dagar innan kommunen ens fattat beslut om behovet av en plats på ett äldreboende. Därefter måste den sökande ge sig till tåls ytterligare en tid innan ett boende erbjuds. I skydd av kommunalt självbestämmande och avsaknad av en rättighetslagstiftning är det kommunens allt tuffare biståndsbedömningar som avgör behovet av vård och hur det ska tillfredsställas. För att komma i fråga för en plats måste man vanligtvis vara både sjuk och mycket gammal. När flyttningen väl ägt rum, avlider 25 procent inom ett halvår, andra hinner aldrig flytta in. De dör i kön.
När flyttningen väl ägt rum, avlider 25 procent inom ett halvår, andra hinner aldrig flytta in
Behovet av en ny bostadsförsörjningsstrategi för framtidens seniorer är uppenbar. En sådan måste bygga på de äldres individuella behov i fråga om tillgänglighet, trygghet och social gemenskap. Hela frågan om fler bostäder samt den krackelerande kopplingen mellan bostadspolitik och socialpolitik kräver ett omtag – en nationell handlingsplan.
Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges pensionärers riksförbund, SPRF och expert i utredningen om nationell kvalitetsplan för vård och omsorg.