Detta är stor del i vårdkaoset och det skadade förtroendet för välfärden. Regeringen och SD har varit och är fortsättningsvis passiva när våra skattepengar försvinner ner i kriminellas fickor i stället för att gå till den välfärd de var meningen till.
Det är inte enskilda händelser utan profitörer och kriminella nätverk som utnyttjar befintlig lag för att få tag i skattemedel. Vi måste se till att skatten går till det avsedda och inte hamnar i händerna på de som vill missbruka systemet. Idag lönar det sig för gängkriminella att driva vårdcentraler. Skattemedel finansierar sprängningar i bostadsområden.
Tyvärr är de välfärdskriminella snabba. De är snabbare än lagstiftningen. Uppfinningsrikedomen har varit stor, möjligheterna för många. Möjligheten att skaffa sig pengar på detta sätt är för bra.
Fakturerat kommuner
Välfärdsbrott bör inte ses som enskilda händelser utan sker kontinuerligt och välplanerat i hela landet. Vi ser det i Uppsala där hemtjänsttimmar som inte utförts debiterats kommunen, vi ser det i Stockholm där det fuskats med vaccin, vi ser det i Västra Götaland där en privat vårdcentral krävts på 85 miljoner kronor efter felaktigheter som upptäckts. Det har också kommit rapporter om en man i Foxtrot-nätverket med ledande roller i välfärdsbolag, som har fakturerat kommuner på miljoner kronor. Kriminella gäng har etablerat sig i välfärden. På så vis tar de emot skattepengar till sin kriminella verksamhet och tvättar pengar från den kriminella verksamheten.
Ett av de mest utmanande hindren i kampen mot välfärdsplundring är det stora mörkertalet. Skyddet för de som ser att fel begås behöver stärkas. Genom ökad medvetenhet kommer kraven på stärkt kontroll. Inrätta en ny specialenhet på ekobrottsmyndigheten som kan rota ut de kriminella som redan trängt sig in i välfärden.
Ekobrottsmyndigheten säger att det måste bli lättare att göra rätt och svårare att göra brott. Vi kan inte annat än att hålla med. Samtidigt kan det ifrågasättas varför det fått gå så här långt. Svaret är högerns privatiseringsiver.
Hårdare krav och verksamhet i egen regi underlättar att kräva ansvar
Privatisering av vård, skola och omsorg har skapat utrymme för kriminella att exploatera systemet, en form av samhällssabotage som privatiseringarna inom välfärdssektorn skapat grund för. Det räcker inte att regeringen och SD försöker mota den brottslighet som pågår. De måste gå till pudelns kärna, privatiseringarna banar väg för välfärdsbrottsligheten.
Genom lagen om valfrihetssystem (LOV) står dörrarna vidöppna. Vem som helst kan öppna en vårdcentral var den vill. Regionerna som ansvarar för den svenska sjukvården kan inte protestera. Välfärdsutnyttjande blir därmed en konsekvens av systemets svagheter. Den fria etableringsrätten måste bort och högre krav måste till. Hårdare krav och verksamhet i egen regi underlättar att kräva ansvar. Nu akut måste också en stopplag av nyetablering av företag i sektorerna vård, skola och omsorg införas. Det försäkrar att inflödet av nya verksamheter startade av kriminella akut stoppas. Lagen ska gälla i tre år för att hinna städa ut och lagföra kriminella företag.
Skärpt lagstiftning
Trots att det är regioner och kommuner och därmed medborgarna som finansierar vårdbolagens verksamheter så saknar medborgarna insyn i hur skattepengar används i de privata bolagen. Det ger de privata bolagen ett informationsövertag. Öppen bokföring skulle visa vad skattepengarna går till. Skärpt lagstiftning och regler gör så att skattemedlen går till det de är avsedda för.
Det kan tyckas att politiken är överens om att stoppa välfärdsbrottsligheten. Det är inte sant förrän den dag då vi tagit tillbaka den demokratiska kontrollen och på riktigt stoppat de kriminella i välfärden. Den som drivit kriminella företag i välfärden måste portas från att kunna göra det igen. Det är upp till regeringen att bekänna färg och ändra lagstiftningen. Den fria etableringsrätten måste stoppas, kontroller ska betalas av bolagen och vi behöver lagstifta om att öppna böckerna.
Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet
Karin Rågsjö, Hälso-och sjukvårdspolitisk talesperson Vänsterpartiet
Emil Broberg, Gruppledare SKR, (V) Östergötland
Linda Jonsson, SKR styrelsen, (V) Norrbotten
Ulla Andersson, SKR styrelsen, (V) Gävleborg
Jenny Broman, SKR styrelsen, (V) Göteborg
Lena Granath, SKR demokratiberedning, (V) Kalmar län
Elinor Sundén, SKR demokratiberedning, (V) Sörmland
Jonas Lindberg, SKR sjukvårdsdelegation, (V) Region Stockholm
Jonas Karlberg, SKR sjukvårdsdelegation, (V) Västerbotten
Tobias Smedberg, SKR beredning för primärvård och äldreomsorg, (V) Uppsala
Nina Orefjärd, SKR beredning för primärvård och äldreomsorg, (V) Västernorrland
Emma-Lina Johansson, SKR beredning för socialpolitik och individomsorg, (V) Malmö
Anna Maria Romlid, SKR beredningen för socialpolitik och individomsorg, (V) Västerås