När våra politiker återigen samlas vid Harpsund för att diskutera budgetöverläggningar hoppas vi att de får njuta av den vackra sörmländska naturen. Men vi hoppas att de inte glömmer bort att de statliga anslagen för att sköta Sveriges naturreservat och nationalparker nästan har halverats de senaste sju åren räknat per område. När finansminister Elisabeth Svantesson nu aviserat att inflationsbekämpningen är över är det dags att rädda våra svenska friluftsområden innan de hinner förfalla mer än de redan gjort.
När Riksrevisionen nyligen presenterade sin nya granskning ”Förvaltningen av skyddad natur” var budskapet tydligt. I dagens statsbudget saknas resurser för att naturvärdena i skyddade områden ska bibehållas och göras tillgängliga för besökare. Just nu tvingas länsstyrelserna som ansvarar för att sköta områdena skjuta nödvändiga åtgärder på framtiden. Riksrevisionen skriver dessutom att länsstyrelser måste avveckla friluftsanordningar och bygger upp en underhållsskuld.
Vittnesmålen är många om att vindskydd, grillplatser och vandringsleder i naturreservat och nationalparker är eftersatta.
Anslagen för att sköta Sveriges cirka 5 000 statliga naturreservat och nationalparker har varierat över de senaste mandatperioderna. Men utvecklingen sedan det senaste riksdagsvalet är tydlig, anslagen har minskats mycket kraftigt. Räknat sedan 2017 har budgeten per skyddat område nästan halverats om vi tar hänsyn till inflationen.
Nedskärningarna engagerar
Vittnesmålen är många om att vindskydd, grillplatser och vandringsleder i naturreservat och nationalparker är eftersatta. I Friluftsfrämjandets nya rapport ”Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv” svarar nästan två tredjedelar av 4700 kommunpolitiker att de tror att de minskade statliga anslagen kommer att påverka förutsättningarna för det lokala friluftslivet i mycket eller ganska hög grad.
Och när Svenska Turistföreningen i fjol lanserade uppropet ”Stoppa nedskärningarna i naturen” fick det snabbt 65 000 underskrifter. Det är förståeligt. Nio av tio svenskar menar att friluftsliv är bra för hälsan, och sju av tio upplever återhämtning i naturen.
Den statliga budgeten räcker inte längre till de lokala naturvårdsinsatser (LONA) som tidigare hjälpt kommuner att satsa på friluftsliv och folkhälsa. En extern utvärdering visar att LONA gynnar friluftslivet och ”varit avgörande” för att även mindre kommuner ska bedriva naturvård och utveckla friluftslivet.
Den statliga friluftsinfrastrukturen är avgörande för att kunna välkomna fler människor ut i naturen. Men likaså behövs någon som guidar alla besökare ut.
Den statliga friluftsinfrastrukturen är avgörande för att kunna välkomna fler människor ut i naturen. Men likaså behövs någon som guidar alla besökare ut. Det ledarledda friluftslivet bidrar till folkhälsa, gemenskap och kunskap om allemansrätten och natur. Men för att kunna utbilda nya generationer friluftsutövare behövs mer resurser.
Vi vill nu uppmana makthavare som samlas på Harpsund att:
1. Höja budgeten för att sköta om och välkomna fler människor i den statligt skyddade naturen
2. Genomföra förslagen från den statliga kommittén för främjande av fysisk aktivitet om satsningar på folkhälsan genom det organiserade friluftslivet.
Friluftsliv och naturturism är en starkt växande sektor i Sverige. Mellan åren 2009 och 2023 har antalet sysselsatta ökat från 76 000 till 167 000. Det ekonomiska värdet beräknas uppgå till 191 miljarder kronor årligen.
Så Elisabeth Svantesson, glöm inte bort friluftslivet och Sveriges fantastiska naturreservat och nationalparker i budgetförhandlingarna på Harpsund. Vi vet att friluftslivet ligger såväl Moderaterna som Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna varmt om hjärtat. Sverige mår bra av att fler rör sig i naturen, får en relation till den och är med och tar ansvar för den. Naturen är vår största arena för fysisk aktivitet, vi kan inte låta våra naturpärlor förfalla.
Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare för Svenska Turistföreningen
Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet