Vi vet att stöd till elever vanligtvis ges under senare delen av grundskolan, präglat av en vänta och se-attityd till elevers svårigheter i svenska och matematik. Studien vederlägger denna inställning. I stället ska stöd ges tidigt till elever som redan i årskurs 3 har svårt att nå kunskapskraven i svenska och matematik.
Studien som är gjord på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterades i en rapport under inledningen av stilla veckan, vilket kanske kan förklara att den inte fått den uppmärksamhet som den faktiskt förtjänar.
Forskarna har följt den första årskursen som gjorde ämnesprovet i svenska och matematik för årskurs 3 år 2010. Analysen bygger på de elever som gjort alla delprov på de nationella ämnesproven. Av dem som klarar alla delprov i årskurs 3 får runt 98 procent godkänt provbetyg i årskurs 6 och ungefär 93 procent är behöriga till gymnasiet. Resultatet på proven i årskurs 3 kan användas som markör för behovet av tidigare insatser, i form av intensivstudier.
Brister i uppföljningen
Genom olika metodiska avgränsningar har forskarna sannolikt överskattat de lägst presterande elevernas skolframgång. Det hade också varit värdefullt att även få ett samband med elevernas provresultat i årskurs 9. Men detta förringar inte på något sätt värdet av deras huvudresultat.
Jag publicerade redan för sex år sedan resultatet av en pilotstudie av ämnesproven i matematik för årskurs 3 i en kommun kallad Slätbacka och kunde identifiera ett antal brister i uppföljningen av ämnesproven:
Inget kunskapsstöd – När en lärare har gjort proven med sina elever och funderar på hur man nu kan gå vidare så lämnas denne i sticket. Det är helt upp till den enskilde lärare att avgöra vad och vilka insatser som behöver göras för de elever som inte nått kunskapskraven. Märk väl att detta är ett medvetet val av Skolverket. Det finns också en liten andel av eleverna som av olika skäl inte gjort proven eller bara några av delproven. Här finns också de elever där lärarna ansett att proven är för svåra för dem och därför sluppit göra dem.
Det innebär att de elever man har identifierat i årskurs 3 ej nått kunskapskraven förblir okända för mottagande lärare i årskurs 4
Tiden för proven – Proven görs under våren och innan alla delprov är gjorda så återstår inte mycket av vårterminen. Resultaten sammanställs och skickas in till utbildningsförvaltningen, som sedan sammanställer resultaten för alla skolor i kommunen.
Bristande överlämning – Det finns vanligtvis inga rutiner för hur elevernas resultat ska lämnas över till mottagande skola och lärare. En del av eleverna fortsätter i samma skola i årskurs 4. Andra elever, byter skola, ibland byter man också huvudman till en friskola. Det innebär att de elever man har identifierat i årskurs 3 ej nått kunskapskraven förblir okända för mottagande lärare i årskurs 4.
Oskrivet blad i årskurs 4 – Höstterminen inleds och läraren får efterhand upptäcka vilka elever som om har bristande kunskaper i svenska och matematik.
Inget övergående fenomen
Sedan 2019 finns en garanti för tidiga stödinsatser – läsa skriva räkna-garantin. För elever som inte klarar kunskapskraven i matematik och svenskan bör en uppföljning göras och eleverna erbjudas intensivstudier i slutet vårterminen och i början av höstterminen i årskurs 4.
I min pilotstudie ställde jag ett antal hypoteser gällande elever med mycket låga prestationer i matematik:
– Mycket låga prestationer är inget övergående fenomen, utan är symtom på en mer grundläggande problematik.
– Gruppen elever med mycket låga prestationer i matematik består huvudsakligen av elever med svag teoretisk begåvning. Om så, skulle mycket låga prestationer i matematik kunna fungera som en markör för svag teoretisk begåvning.
– Elever som tidigt uppvisar mycket låga prestationer i matematik saknar sannolikt förutsättningar att nå grundskolans kravnivå i matematik.
Det har från olika håll framförts farhågor om kommande nedskärningar inom skolområdet. Låt mig understryka att ett arbete med att få till stånd en fungerande uppföljning av ämnesproven och intensivundervisning för elever som inte klarar kunskapskraven kan göras inom ramen för de resurser som kommunerna har i dag. Där behövs inget statligt pengatillskott, men väl en uttalad vilja i kommunerna att göra rätt saker.
Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik Strömstad akademi