Det handlar om manipulativa bedrägerier där människor kan bli av med hela sitt livs besparingar på ett ögonblick. Bedragarna kan stjäla kortuppgifterna genom att hacka sig in i databaser, men vanligast är enligt polisens nationella bedrägericenter att de lurar till sig uppgifterna genom falska erbjudanden, bluffsamtal från banken eller påstådda säkerhetskrav. Därför är det också rimligt att tänka sig att det finns ett betydande mörkertal här. Offren kan känna starka skamkänslor av att ha blivit lurade, förutom förlusten av sina besparingar.
Den organiserade kriminaliteten har i dessa bedrägerier hittat en ny födkrok med låga straff och låg upptäcktsrisk. De är ofta baserade i utlandet och utför brotten i massiv skala. Trots att vi har många kompetenta poliser på området är det enormt svårt att dra i trådarna och veta vem som faktiskt utför brotten. Denna lukrativa brottslighet har numera i bankernas ögon förvandlats till en transaktionskostnad, väl värd att ta.
Kunden gör jobbet
Grundproblemet är att vi medborgare har tvingats in i en digital värld. Ingen har undgått att den digitala ”utvecklingen” har pushats på av bankerna. Att det digitala kraftigt minskar kostnaderna för bankerna när kunderna själva utför allt jobb talar de tystare om.
När vi blir tvingade att använda digitala betalmedel finns inget alternativ för den som känner sig osäker eller inte klarar av att hantera datorer och mobiler.
De behöver sätta ner foten mot bankernas tvångsdigitalisering
Ett viktigt argument som bankerna har använt för de digitala betalmedlen är att minska den ekonomiska brottsligheten. Nu kan vi ju se tydligt att det argumentet inte håller. Allt har egentligen bara handlat om att få bort kontanterna. Bankerna tjänar på detta sätt stora pengar och får samtidigt ett starkt övertag över sina kunder.
Bankerna har alltså ett stort ansvar när det gäller den utveckling vi nu ser. De kommer dock inte frivilligt att ändra på sin lönsamma affärsmodell. Därför är det våra politiker som måste hejda denna oroväckande utveckling. De behöver sätta ner foten mot bankernas tvångsdigitalisering, vilket är det som möjliggör den ökade kriminaliteten. Kontantupproret kräver därför att:
– Bankerna ska redovisa hur stora summor som försvinner i bedrägerier i sina årsredovisningar.
– Bankerna ska vara skyldiga att dubbelkolla onormala överföringar. Görs inte det blir banken ersättningsskyldig till kontohavaren.
– Bankerna ska tvingas att hantera riktiga pengar, det ska ingå som krav i villkoren för att få bedriva bank.
Detta borde vara av yttersta vikt att ta itu med för regeringen – om den nu menar allvar med att ta itu med den ökande kriminaliteten.
Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret och tidigare rikspolischef
LÄS MER:Valfrihet ska även gälla betalningssätt
LÄS MER:Skyll inte på banken – skydda dig själv mot bedrägerier